Här är favoriterna att bli ny påve

Kan bli den första svarta påven på 1500 år

1 av 4 | Foto: AP
Peter Turkson.
NYHETER

Nästa påve kan bli en svart man.

De två högst rankade efterträdarna är från Nigeria och Ghana.

Bara några minuter efter det spektakulära beskedet att påven Joseph Ratzinger deklarerat sin avgång var världens bettingbolag igång.

Om 18 dagar ska efterträdaren vara på plats och nu väntar en kamp om tronen. Afrika är en av de kontinenter som rankas högst att ta över påveämbetet. Det har funnits tre påvar med ursprung i Afrika men inte de senaste 1500 åren.

Bland de mest trovärdiga efterträdarna, så kallade papabile, finns

Francis Arinze, 80 (2.80)

Den nigerianska kardinalen är en afrikansk romersk-katolsk ärkebiskop som prästvigdes 1959. Han var den förre påven Johannes Paulus II:s närmaste rådgivare och ansågs redan då som möjlig efterträdare.

Peter Turkson, 64 (3.25)

En ghanansk kardinal som sedan 2009 styr över Påvens råd för fred och rättvisa. Turkson valdes till kardinal av den förre påven Johannes Paulus 2003 och räknas som det hetaste påveämnet, av spelbolaget Unibet.

Marc Ouellet, 69, (6.00)

Kanadensisk kardinal som sedan två år tillbaka är president för påvekommissionen för Latinamerika. Ouellet har varit ärkebiskop i Quebec och därmed högsta katolska representant i Kanada.

Tarcisio Bertone, 79 (13.00)

Den närmsta italienska kandidaten är en kardinal från Turin. Bertone är sedan 2006 kardinalstatssekreterare, Heliga stolens statssekretariats överhuvud.

Kampen kommer att avgöras i en sluten krets, konklaven, som sammanträder när kyrkans överhuvud avlider eller abdikerar.

Den här gången blir diskussionen annorlunda eftersom en abdikering från påvestolen inte gjorts sedan Gregorius XII avgick 1415.

Förhandlingarna om nästa påve äger rum i konklavens rum i Sixtinska kapellet i Vatikanen, enligt strikta regler. De valberättigade utestängs från omvärlden tills de enas om en ny påve.

 – Det kommer att bli en kamp mellan kontinenter. Både Afrika och Latinamerika vill ju ha en påve, säger religionshistorikern Christer Hedin till TT.