50 år – och senil

Leifby: Inget fräscht i ”nya” Sportspegeln – bara ny tid och annan kanal

1 av 3 | Foto: SVT
En skotsk pubräv mixades med...
SPORTBLADET

Sportspegeln fyller 50 år i år och för att fira det har SVT bestämt sig för att ”pigga upp” programmet.

I går var det premiär och hur såg det då ut?

Tja, som att 50-åringen har gått och blivit senil.

Sedan oktober, när Sportbladet avslöjade att tv-sporten bestämt sig för att ”pigga upp” Sportspegeln har jag varit nyfiken på det nya upplägget med två sändningar.

Frågorna var många och förväntningarna stora inför gårdagens premiär.

Vad skulle det dyka upp för nya programpunkter?

Vilka gäster hade bokats in?

Vem skulle få leda det hela?

Svaren kom uppradade, ett efter ett.

En entusiastisk Matte Nyström drog igång den första sändningen klockan 19.00. Det kändes tidigt men helt okej ändå. Nyström sprudlade och vi kastades direkt över till München och en svensk seger...

i parallellslalom. Lite halvmärklig nyhetsvärdering men okej, ändå. Lite piggt så.

Parallellslalom övergick till matiga skid- och hockeyinslag innan Janne Lorentzon vaggade oss genom ett fotbollsblock som även innehöll ett reportage från Glasgow. Daniel Majstorovic och Johan Mjällby fick aldrig svara på några frågor om Ljungberg eller matchen, det fick däremot en dyngrak pubräv.

Inövat och onaturligt

Matte Nyström bollade med ”studioreportern” Maria Wallberg men det kändes mest krystat och samtalen lät inövade och onaturliga. ”Över till dig Maria” blir aldrig samma sak som ”Over to you Bob”. Bernt Lagergren anslöt och bjöd, som vanligt, på ett klassreportage.

Sen var halvtimmen över och den där timmen mellan första och andra Sportspegeln var ganska bra att ha ändå, för det var väl ungefär så lång tid det tog att hitta till SVT24. Men när det väl var dags för alla pigga nyheter och överraskningar så... fick vi en repris. Det var parallellslalom och skidor och fotboll och samma fulla skotte igen, även om han såg aningen mer packad ut i den sena sändningen. Annars var det inte mycket nytt.

Framåtblicken på 2011 kändes torr och det alltid så fenomenala ”Stopptid”... det har vi ju fått varenda söndag nu i flera års tid? Vart tog de nya programpunkterna vägen? Var var gästerna? Varför fick vi inga analyser? En pimpad version av ”Signerat Svanberg” eller någon annan som tyckte någonting? Varför fick vi inte någonting... nytt?

Tv-sportens chef Per Yng har sagt att tanken är ”att pigga upp 50-åringen”.

Efter att ha sett premiären känns det mest som att 50-åringen håller på att bli senil. Den andra delen upprepade bara det vi såg och hörde i den första.

Nya tid – samma innehåll

Det får mig att undra vad tanken är med det här nya upplägget. Är det en slug plan för att sno tittare från konkurrenten TV4 som sänder sin sport en timme senare? Om så är fallet borde SVT lägga ner den nya satsningen direkt.

Vi tittare hamnar i kläm och det är inte TV4 som blir den stora förloraren, utan vi som tittar på. Är tanken att förnya och förbättra Sportspegeln får man gärna fortsätta – om det bjuds på någonting nytt och fräscht.

Ni minns kanske den gamla SVT-devisen ”samma tid, samma kanal”? Det var inte mycket med det i går.

Nya Sportspegeln var mer ”ny tid, i en annan kanal... men med samma innehåll”.

FAKTA

Sportbladet sätter plus på nya Sportspegeln:

Programledare:

Inga nya ansikten men däremot två bekanta. Två duktiga programledare men dialogen dem emellan behöver vässas.

Studio:

Lagom mycket ny-känsla, tydlig grafik och det största ”skrivbordet” i Spegelns historia.

Nytänkande:

Vad var nytt, förutom tiden och kanalen? Saknade en ny programpunkt och vad hände med fördjupningarna?

Reportage:

Bernt Lagergren är bäst i Sverige i den här genren. Blev ändå lite tjatigt att se hans reportage två gånger på en timme.

Analys:

Niklas Wikegård stack emellan med lite JVM-analys men varför ingen krönikör, kåsör, expert eller gäst i studion?

Bonusmaterial:

Gamla, fina Stopptid dök ju upp tillslut och är ju alltid briljant. Annars var det inte mycket extra vi bjöds på.

ARTIKELN HANDLAR OM