Äntligen, Mauresmo

Vann sin första Grand Slam – Henin-Hardenne bröt finalen i Melbourne

Foto: GETTY IMAGES
I CENTRUM Amelie Mauresmo anländer till Alexandra Gardens för den sedvanliga fotograferingen efter segern i Australian Open. Efter lång väntan får fransyskan äntligen stå i centrum.
SPORTBLADET

Amelie Mauresmo, 26, fick äntligen vinna en Grand Slam – men hon hade säkert velat göra det på ett annat sätt.

Vid ställningen 6-1, 2-0 tvingades en magsjuk Justine Henin-Hardenne ge upp finalen i Australian Open.

– Jag var enormt fokuserad på uppgiften och ärligt talat så funderade jag inte på hur hon mådde, sa Mauresmo efter triumfen i Melbourne.

Amelie Mauresmo tröstar den magsjuka Justine Henin-Hardenne som tvingades bryta nattens final.

När Mauresmo snabbt gick fram till 2-0 i andra set kallade Henin-Hardenne in sin tränare, och kort därefter bröt hon matchen. Anledningen var ett smärtsamt magvirus.

– I går kväll mådde jag så dåligt att jag trodde att jag behövde träffa en läkare. Jag visste redan från början att jag inte kunde vinna den här matchen, men man vill alltid försöka. Särskilt som det är en Grand Slam-final, säger belgiskan.

Flera motgångar

26-åriga Mauresmo har en rad motgångar bakom sig, men under veckorna i Melbourne är det i stället motståndarna som råkat illa ut.

Motståndaren i semifinalen, Kim Clijsters, skadade foten och i tredje omgången drabbades Michaela Krajicek av värmeslag.

– I Frankrike brukar vi säga att någons olycka blir någon annans lycka. Till slut vänder det helt enkelt, sa fransyskan som slog igenom redan som 15-åring.

Sedan dess har hon spelat 32 Grand Slam-turneringar utan att vinna. Senaste finalen spelade hon i just Australian Open för sju år sedan.

Drömmen blev sann

Men i natt blev drömmen sann.

– Jag har jobbat så hårt och varit så nära många gånger. Många har tvivlat på mig och sagt att jag aldrig kommer vinna. Men äntligen är jag här. Äntligen, jublade Mauresmo som nu kan öppna den 69 år gamla flaskan Chateau d'Yquem hon under flera år sparat till just detta ögonblick.

– Den ligger hemma i mörkret någonstans, nu ska jag äntligen öppna den...

Pierre Bokvist