”Är dags att börja drömma riktigt stort”

Sportbladets Andreas Käck: En orädd 18-åring tände ljuset för svensk tennis

SPORTBLADET

Att Elias Ymer, 18, är svensk tennis framtid är sedan gammalt.

Frågan har varit hur ljus den framtiden kommer att bli.

För varje dag som går blir jag mer och mer övertygad: Det är dags att börja drömma riktigt stort.

1988 spelade elva svenska spelare i Australian Opens huvudturnering.

27 år senare tappar halva Sverige hakan för att en spelare kvalat in.

Det är dråpligt, skrattretande och vid närmare eftertanke på gränsen till pinsamt. Samtidigt är hysterin kring Elias Ymers succé både naturlig och berättigad. Det ­vakuum som varit svensk tennis de senaste åren har blivit så vedertaget att man, om än motvilligt, slagit sig till ro där nere i det där avgrundsdjupa, skoningslöst kolsvarta, ­tennismörkret.

Nu kommer en orädd 18-årig grabb och tänder lampan.

Framgång föder framgång

Elias Ymers uppgift har aldrig varit – och är fortfarande inte – att rädda svensk tennis. Men varje liten ljusstråle som riktas mot den mörka avgrunden gynnar förstås svensk tennis på sikt. Framgång föder framgång, heter det.

Nu är det dock verkligen inte svensk tennis som ska hyllas – det är Elias Ymer.

Att Skarasonen har talang, potential och tävlingsskalle vet vi sedan tidigare. Så sent som i somras skrev jag att ”hans attityd gör mig övertygad om att vi snart har en stadig svensk på ATP-touren igen”. Att det inte är frågan om han blir en topp 100-spelare, utan när.

Då hade han precis vunnit sin livs första match på ATP-touren. Han var rankad runt 300-strecket och ville inte ens kalla sig själv ”proffs”.

Nu är han över hundra placeringar längre fram på rankningen och det allra mest ­imponerande är att han nått så här pass långt redan som 18-åring.

Inom fotbollen slänger vi oss gärna med termen ”talang” tills våra spelare är en bit över tjugo. Nabil Bahoui och Emil Forsberg är två av våra mest ”intressanta” spelare. De är båda 23 år gamla. Nicklas Bärkroth, som har betraktas som ett superlöfte ända sedan sin allsvenska debut som 15-åring, har just sparkat in dörren till det svenska A-landslaget. Han är 22 år gammal.

Kunde inte börjat bättre

Elias Ymer är 18 år gammal, femte bäst i världen av spelare födda 1996 eller senare, och världens just nu 197:e bästa tennisspelare. Det tål att upp­repas.

Och även om vi inte ska inte låta oss luras och tro att han redan nu är en färdig ATP-spelare, så kan vi i alla fall konstatera att säsongen 2015 inte kunde ha börjat bättre. Inom loppet av två veckor har Skarasonen hunnit med att vinna karriärens andra ATP-match – och kvalat in till sin livs första Grand Slam.

Nu ställs han mot 92-rankade Go Soeda i första rundan i vad som måste kategoriseras som en drömlottning. Vi kan självklart inte kräva en seger, men det är absolut realistiskt att hoppas.

En kanonlottning

Det är lite det som är tjusningen med Elias Ymer. Själv är han mycket förtegen om sina egna målsättningar och vill behålla dem för sig själv. Och när andra, min själv inkluderad, målar upp förväntningar, så ser han till att överträffa dem gång på gång.

Natten till tisdag börjar hans största utmaning någonsin. Han har fått en kanonlottning, visst, men nu snackar vi om den största tennisscenen du kan beträda. Vi snackar om en svärm av världsstjärnor, femsetsmatcher och en ibland outhärdlig värme.

Men framförallt snackar vi om en 18-årig grabb som ska spela Grand Slam-tennis för första gången i sitt liv och som troligtvis kommer vara väldigt nervös.

Det rimliga är att Ymer åker ur direkt.

Ändå kan jag inte låta bli att tro att han kommer vinna sin öppningsmatch.

En skyhög – ja, snudd på elak – förväntning. Om det inte vore för att Elias Ymer är just Elias Ymer.

Killen som gjort det till sin grej att överträffa högt ställda förväntningar.

ARTIKELN HANDLAR OM