Kriteriet – en tungviktsfinal

TRAV

Vad är det som gör en bra travtränare? Förmågan att plocka fram hästar som kan vinna stora lopp?

Absolut.

Men det som kännetecknar en riktigt bra travtränare är att veta när man ska backa undan från ett stort lopp.

Stefan Hultman har numera rätt att trycka ”riktigt bra travtränare” på sitt visitkort.

E3-finalen i lördags blev en hård historia. Knappast vad de flesta av hästarna behövde, de hade redan fått vad de tålde.

Ta Boulder Classico som exempel. Visserligen var han bra som tvåa, men det var inte samma klipp i steget som tidigare. Nu har han gjort 13 starter i tuffast tänk­bara konkurrens sin första säsong, tvingad till att trava tider som tidigare var förbehållna den äldre eliten. Och då är vi bara inne i augusti månad.

Att vara en bra travhäst som ung har blivit att inte ha någon inskolningsperiod. På sin höjd två, tre starter i lite lättare gäng. ­Sedan bör man vara mogen att trava 1.12-­tider och neråt varje gång resten av sitt liv.

Ungefär som om vinnaren av Lilla Lidingö­loppet skulle gå direkt till OS.

Inte beredd att betala priset

Jag har viss förståelse för att man, om man har en bra häst, vill vara med i de stora­ loppen, tjäna de grova pengarna. I E3-finaler, Breeders’ Crown-diton, E3-revanscher och… you name it.

Men då får man också räkna med att hästen inte håller särskilt länge.

En väg som de flesta travtränare valt.

Därför känns det stort det som Stefan Hultman gjorde med Maharajah.

Det hade varit så lätt att med kullens kung gå ut i E3-finalen och hämta hem de 800?000 kronor som utgjorde förstapriset. Givetvis hade han vunnit.

Frågan är vad det hade kostat?

Stefan Hultman var i alla fall inte beredd att betala priset.

Han insåg att det kommer ett Kriterium om en dryg månad med 1,6 miljoner kronor i förstapris och evig ära.

Kriteriet – en tungviktsfinal

Att låta Maharajah stå över E3-finalen kan – till skillnad från för grisen och många av konkurrenterna – betyda ett liv efter jul för honom. Hur många av lördagens E3-­finalister kommer vi exempelvis att få se

i Elitloppet om tre år? Boulder Classico, ­Micro Mesh, Lord Capar? Jag tvivlar. ­Maharajah? Absolut!

Dessutom: Med sin matchning av Maharajah såg Stefan Hultman till att de bästa hästarna inte stöter på varandra hela tiden. ­Något som många ondgjort sig över under de senaste årens skenande unghästcirkus, att när det är dags för de allra största loppen (Kriteriet, Derbyt) kittlar det inte längre ­eftersom de bästa mött varandra hela tiden.

Nu kan vi äntligen se fram mot det devalverade Kriteriet och likna det vid en tungviktsfinal i boxning.

Det lutar åt Maharajah och Stefan Hultman på knock. Flera av de blivande motståndarna har gått i golvet vid olika tillfällen. Vilka orkar resa sig?

Per Nicklasson