”Man behöver inte köra till man är helt slut...”

Jimmy Takter om beslutet att sluta träna hästar: ”Haft en fantastisk karriär”

Foto: Mikael Wikner, TR Bild
Jimmy Takter.

avErik Pettersson

TRAV

Jimmy Takter, 58, är en maktfaktor i den amerikanska travsporten och tog ytterligare en storseger i helgen.

Men om månad väljer han att sluta som tränare.

– Jag hade inte så mycket tid med mina egna barn, nu har jag sju barnbarn och får en andra chans, säger han till Trav365.

Takter har haft en fantastisk karriär i USA i och varit en av de bästa tränarna - varje år. De senaste fem åren har han dragit in över 500 miljoner kronor till stallet och legat stabilt på plats två i pengarligan, efter den dominante Ron Burke.

Men nu närmar det sig slutet av hans karriär, efter över 30 års hårt slit.

”Utvecklats fantastiskt hos oss”

I helgen tog han sin 34:e seger i Breeders Crown, nytt rekord, när Tactical Landing vann sin final i joggande stil.

– Det är inte så lätt att vinna Breeders Crown, men han är en fantastisk häst, säger Jimmy om hästen som kostade 800 000 dollar, näst dyraste ettåringen som någonsin sålts, på auktion i USA.

Som tvååring, i annan regi, visade hästen ”ingenting”.

– Den kom till mig i år och hade inte tjänat några pengar alls och hade någon galoppstart som tvååring. Han har utvecklats fantastiskt hos oss och blir bara bättre och bättre. Det är en stor talang, en av topptopp-hästarna jag haft. Han bara joggade till seger nu, han är en riktig klippa! 

Vad har du gjort för att få till honom så pass bra?

– Lite smågrejer, både psykiskt och fysiskt. Han var lite ofräsch och bortskämd när han kom, han hade inte den rätta koncentrationen. Det var inga större problem att få till honom. Han var lite bökig att köra, så i början körde jag själv.

Du sa i vinnarcirkeln i helgen att Tactical Landing är bättre än Åke Svanstedts världsrekord-häst Six Pack?

– Six Pack är en jättefin häst, men det här är ett par klasser bättre. Det är hårt att säga, men såna här hästar kommer inte fram varje år. Hade jag fått honom lite tidigare så hade det kunnat bli ännu lite bättre, men vi får vara glada över det som hänt.

Hur ser hans framtid ut?

– Vi vet inte riktigt vad som händer. Det är lite snack om att han går till avel. Jag är delägare i hästen också och det är bra pengar i aveln, det är ju en fantastisk häst. Det ska vi ta beslut om här snart.

Vilka andra är med på honom?

– Det är ett ganska stort syndikat. Jean-Pierre Dubois är med, bland andra.

”Ska göra så lite som möjligt”

Breeders Crown-kvällen var Jimmy Takters sista storloppsdag. Att ta en ny storseger klingade högt.

– Det speciellt med Breeders. Jag har vunnit 34 stycken. Det var ett bra sätt att lägga av på.

Varför har du lyckats så otroligt bra i just Breeders Crown?

– Det är ett litet betyg på att du kan hålla fräscha och glada hela säsongen. Det kan vara kallt och jävligt och då kan hästarna börja komma ur form. 

Hur länge kör du på?

– Vi kör november ut. Jag och Christina (Takters fru) är klara 1 december. Men vår farm fortsätter att existera. Min dotter Nansy (Johansson) kommer vara här och Per Engblom kommer vara här. De kommer ha runt 40 hästar var, så det kommer vara 80 hästar här och de flesta av mina kunder fortsätter med dem.

Vad ska du göra?

– Jag vet inte riktigt. Så lite som möjligt. Jag vill inte ha den här dagliga pressen på mig. Jag har gjort allt jag kan göra i den här sporten. Jag har haft en fantastisk karriär, men man behöver inte köra till man är helt slut. Jag har turen med bra ekonomi och kunna avsluta i relativt ung ålder. Det är en krävande sport! Jag hoppas det blir en del resande också.

– Jag tycker om hästarna, men tävlandet har tagit hårt. Om jag känner för att köra häst så har jag ju hästar på min farm och att hjälpa Per eller Nancy kan hända.

– Det är inget folk på travet längre heller, det är inte samma folksport som tidigare. Det är ingen publik i Sverige och här i USA är det knappt folk överhuvudtaget, man får inte den där ”rushen” då. Visst, man kan köra in mycket pengar, men känslan har försvunnit lite.

”Det är jobbigt, han är ju min bror...”

En annan anledning till att Takter snart kliver åt sidan är mer tid för familjen.

– Jag hade inte så mycket tid med mina egna barn. Jag har en väldigt duktig fru som höll ihop familjen så bra. Nu har jag sju barnbarn och det är trevligt att kunna vara med dem, man får en andra chans.

Jimmys bror, Johnny Takter, har länge lidit av psykisk ohälsa. Nu är hans status sämre än på länge, något Jimmy naturligtvis har koll på.

– Vi har nästan daglig kontakt. Det är jobbigt, han är ju min bror. När han sätter sig i sulkyn är han topp fem i världen, enligt mig. Tyvärr har han haft de här problemen sedan han var 15 år gammal. Det är jobbigt för mig det här. Jag hoppas att man kan hjälpa honom, att han hittar sin väg. Jag är lillebror och vill hjälpa, men det är inte så mycket jag kan göra, han måste hjälpa sig själv. Det är en epidemi över hela världen med psykisk ohälsa. Det är ett väldigt vanligt problem. Det blir mer möjligheter nu att träffa Johnny privat. Båda mina föräldrar lever och nu får man chansen att träffa dem oftare, få mer kontakt än på senaste åren.

ARTIKELN HANDLAR OM

Trav

USA