Kuskpakterna ska bekämpas

TRAV

”Stäng locket på lådan och låt gubben bli kvar där inne!”

”Vad fan tänkte Örjan på?!”

Efter V75-7 i lördags brann det för många spelare.

Kihlströms styrning med Nightshift var ingen höjdare.

Foto: Micke Nybrink

För oss med kort minne är det kanske bäst att reprisera loppet, V75-7 i Bollnäs i lördags. Flying Ås tar ledningen, den knappa favoriten alltså och många tror nog att nu vinner Svanstedt. Efter 250 meter landar Örjan Kihlström och Nightshift utanpå och i det läget har Svanstedt fångat upp sin värsta konkurrent i dödens.

Vild press

Den här gången har Svanstedt ingen tanke på att släppa (á la Tag The Devil till Victory Tilly, bläh). Han tror säkert också att det är lugnt eftersom det är just Örjan Kihlström som kör, en kille som sällan gör något idiotiskt, som alltid ser till hästens bästa.

Men inte den här gången. Kihlström pressar vilt för spets och han gör det i omgångar. Vi får 1.11 första 500 och 1.12 första 1?000 och vi är chockade. Nightshift är iskall tidigt och dalar genom fältet. Flying Ås kämpar starkt och grejar ett fjärdepris, 30 meter före Nightshift. Det råder inget tvivel om vem som vunnit utan överfallet.

”Det sket sig”

Efter loppet intervjuas Kihlström i teve och säger att det inte blev så bra, att det var lite av en panikåtgärd och att det sket sig.

Nu börjar mejlen strömma in hos mig. Alla dömer ut Kihlström. Jag tänker inte återge några men om jag säger att tonen är upphetsad så överdriver jag inte.

Jag har funderat på varför reaktionen blir så stark och kommit fram till att alla blev arga för att det var just Kihlström. Det här var så långt ifrån honom som kusk man bara kan komma. Om Lutfi Kolgjini gjorde samma sak hade ingen ens höjt ett ögonbryn, det är hans stil att gå på knock, ibland med huvudet under armen – likt Kihlström den här gången.

Liknar Robinson

Själv propagerar jag för krig i loppen. Jag vill att det ska hända saker och hoppas, efter det här, att Örjan Kihlström och Åke Svanstedt är bittra fiender i alla lopp framöver.

Jag ogillar kompisstyrningar, det verkar som om fler och fler kuskar ingår pakter med varandra. Det börjar ta mig fan kännas som Robinson på våra travbanor.

Som spelare är det snart viktigare att veta vem som är polare med vem, i?stället för vem som kör bästa hästen.

Så jag hyllar nästan överfallet.

Veckans tips