Trav

”Nästa gång vill vi ta skalpen på Månlykke”

Björn Karlsson i stor intervju om Tangen Haap, familjen och relationen till Sedin-bröderna: ”Nu blir nog Henrik förbannad”

Av: 

Micke Korhonen

Björn och Ida Karlsson tillsammans med Tangen Haap efter segern i Unionskampen på Färjestadstravet i helgen.
Björn och Ida Karlsson tillsammans med Tangen Haap efter segern i Unionskampen på Färjestadstravet i helgen.

TRAV

Björn Karlssons reklamhäst Tangen Haap spårade varje meter vid lördagens V75-seger.

Efteråt sprutade tårarna för den lille tränaren med det stora hästhjärtat.

– Även hemma satt alla och grät. Nästa gång vill vi ta skalpen på Månlykke A.M., säger Björn till Trav365.

Björn Karlssons selade under lördagen ut stallets reklamhäst Tangen Haap. Efter en snabb start var det spets och slut. I sulkyn satt Erik Adielsson, medan Björn tvingades se loppet från sidan. Efteråt forsade tårarna nedför kinderna, till sonens stora förvåning.

– Det blev en del gliringar för att jag stod och bölade i V75 Direkt. Grabben berättade efter loppet att alla satt och grät i tv-soffan. Mormor, morfar, alla utom han själv, som inte fattade någonting. För hans del är fyrhjulingar och liknande mer intressant. Dottern, däremot, är väldigt hästintresserad, berättar Björn för Trav365.

Karlsson är tredje generationen proffstränare och fick hästarna med modersmjölken. Flera av syskonen har hästbakgrund och pappa Kenneth är en känd travprofil som bland annat plockat fram segermaskiner som Svinten och Nordgubben. Båda drog in otaliga miljoner under sina karriärer och satte familjen Karlsson på travkartan.

– Farsan jobbade alltid annorlunda och jag är likadan. Dessutom gillade ingen av oss skolan, det var hästar för hela slanten. Ändå önskade föräldrarna att vi inte skulle arbeta som travtränare utan fokusera på studierna. Bli veterinärer eller något annat med djur. Travet innebär ofta att det stora lönekuvertet uteblir.

”Då gick han tyvärr sönder”

Hur skulle du beskriva far din?

– Hjälpsam, rak, ärlig och ödmjuk. Han var oerhört duktig med hästar och drev ett mindre stall. Hästar som egentligen borde tjänat 200 000 kunde han dra in halvmiljonen med. Nordgubben matchade han oerhört snyggt och tog ofta reda på var Jan-Olov Persson planerade starta Järvsöfaks, så fick Nordgubben gå ut någon annan stans. Svinten var oduglig när han kom till oss. Han var nog fem år och hade väl kvalat 28 gånger utan att klara kvaltiden. Farsan fick honom att bli en elithäst och det var nog Svintens "fel" att det blev ett sådant fokus på kallblod.

Björn berättar vidare att de där norrmännen i väst till och med tröttnade på att Kenneths segermaskin åkte över gränsen och tog deras pengar, så de gjorde om ett av loppen som Svinten vunnit vid tre tillfällen så att det endast var öppet för hingstar och ston. Vips så hade valacken från Ö-vik uteslutits, och detta är tydligen inte någon av de roligare Norge-historierna vi svenskar ofta roar oss med.

Svinten och Nordgubben i all ära. Hästen som betydde mest för en ung Björn Karlsson är dock Minisilver. Namnet i sig antyder att detta kanske inte är den största och mest ståtliga av hästar.

– Farsan köpte honom osedd för under tio tusen, men när han kom till stallet var han bara runt 115 över manken! Minisilver hade precis allt emot sig och köpet skulle hävas, men till slut bestämdes det att jag kunde få honom som ridhäst. Innan karriären var över hade han vunnit 13 lopp och sprungit in nästan 700 000 kronor. Han blev till sist 138 centimeter hög och i loppen försvann han ibland utom synhåll, så liten som han var. Jag minns att det var just honom jag körde i mitt allra första lopp, men då gick han tyvärr sönder och det var inte så roligt.

Kärlek vid första ögonkastet

Succétränaren driver för dagen ett stall som innehåller 17 hästar. Till sin hjälp har han sin fru Ida och enligt egen utsago var det kärlek vid första ögonkastet.

– Jo, det var ju det. Jag brukade rida mina egna hästar på Solänget men hade blivit lite väl stor och letade efter någon som kunde hjälpa till i stallet. Då fick jag ett tips om en tjej som jobbade på en ridskola tvärs över gatan. Jag kommer ihåg det som om det vore i går... och då har det ändå gått tolv år. Hon kom in med en röd Volvo 740 och så fort hon öppnade dörren tänkte jag: "Herrejävlar, hon var fin." Då var det kört och det har hållit i sig. Än i dag saknar vi varandra när det åks iväg på trav.

Finns det något du gör som driver Ida till vansinne?

– De tycker väl alla att jag kan vara lite barnslig ibland, medan mitt snarkande går frugan på nerverna, ha ha.

Intresset för fotbollen i ung ålder passerade och sedan många år lever Björn för sina hästar. Heltidsjobb innebär allt annat än 40 timmar. Här är det sju dagar i veckan och tillsammans med sin kära hustru har de byggt ut gården, vilket Karlsson till stor del tackar sina snickerikunskaper för. Hästantalet hålles nere av den enkla anledningen att det under en period för några år sedan blev lite för mycket av det goda, vilket ledde till att hälsan fick sig en törn.

– Ett tag gick jag på högvarv och det var ständig stress. Jag hade för många hästar i stallet och hann inte med det jag önskade. Då råkade jag ut för hjärtflimmer och var tvungen att få det omstartat. Det är jag dock tacksam för i dag och numera har jag en annan livskvalitet. Hästarna har givit mig så mycket. Jag minns när man satt vid skolbänken på Wången och tillfrågades om vad vi hade för mål inom fem år och allt det man drömde om slog in.

Som vad?

– Jag önskade mig ha en häst som travade under 1.20, samt vinna både Elit- och Unionskampen. Ibland blir det nästan för mycket... att man fått fram en sådan tacksam häst som Tangen Haap.

"Hoppas det där är Tangen Haap"

Historien bakom hur den nu tolvårige hingsten hamnade i Björn Karlssons träning berättar han mer än gärna. Under sin tid som lärling hos Robert Bergh lärde han känna Sedin-bröderna, två av våra mest kända hockeyprofiler, och när Björn tog ut sin proffslicens var Daniel och Henrik där för att hjälpa till.

– Robert ville satsa på varmblod så jag fick kallbloden. De första av Sedin-hästarna var penganötare men det ville jag ändra på. Så jag började leta efter något bättre att köpa åt dem men ingen här i Sverige ville sälja. I Norge var det likadant men så hittade jag Tangen Haap i en auktionskatalog. Det fanns ingen bild på honom men jag gillade stammen. Pappa Lome Elden var en rå häst och dominant i sin kull. Morfar var Röder, en riktig tekniker.

Resan gick så till Norge och där fick de på avstånd se en häst som stack ut.

– Jag sa till Ida: "Hoppas det där är Tangen Haap", och tacka gud att det var det! En riktig lyckoträff som dessutom inte ens var en av de åtta dyraste hästarna på auktionen. Han kostade 80 000 kronor. Om det var mitt bästa köp någonsin? Gud, ja!

Björn upprepar vid flera tillfällen hur tacksam han är över att ha hela familjen Sedin i sin ringhörna och han strör lovord över samtliga.

Men du, Björn, visst har du en favoritbror...?

– Det vill jag inte påstå, ha ha. Men jag pratar mest med Daniel så jag säger väl han. Nu blir nog Henrik förbannad, säger Karlsson och skrattar högt.

Vill ta skalpen på Månlykke A.M.

Lördagens seger värmde lite extra, vilket tv-tittarna fick uppleva, och en av anledningarna är just hela historien med familjen Sedin. Mamma Tora missade på grund av sjukdom segern i Elitkampen men var på plats denna gång, något Björn var extra glad över då hon tycks älska hästen lika mycket som den duktige tränaren.

Själv var han avstängd på grund av en drivningsförseelse och det blev i mångt och mycket en riktig nervpers innan, under och efter loppet.

– Det var fruktansvärt men så bra som hästen såg ut i loppet... Det var djävulskt! Vilken spänst! Han flöt över marken. Jag hade vässat honom i träningen flera veckor innan och visste redan efter 50 meter att han skulle vinna. Nu blickar jag mot ett lopp i Skellefteå i början av oktober och hoppas verkligen att Gunnar Melander startar Månlykke A.M. Jag vill ha ett returmöte väldigt, väldigt, väldigt mycket och ta skalpen på den. Varken han eller Odd Herakles hade slagit min häst i lördags, det tror jag. Att jag inte körde berodde på att jag blev lite väl ivrig i ett lopp i Skellefteå. Det är bara Björn Goop som kommer undan med sådant.

Då kan vi räkna med att Karlsson har avtjänat sin tid i snickerboa och åter hoppar upp i sulkyn. Eller...?

– Jag är i valet och kvalet om detta. Erik gjorde allt rätt i lördags. Jag gillar hans körstil och det blev nog en halvlängd extra med honom i sulkyn. Han är en mil bättre kusk än jag och otroligt påläst! Jag har haft många olika kuskar som kört för mig och de flesta bara tar djuret och kör ut, Erik däremot hade sett hästens tjugo senaste starter eller så. Dessutom är han en familjeman, som jag. Jag får ta ett snack med Erik när den första listan kommer ut. Om Månlykke finns med så får nog han köra igen.

Har lärt sig ett ord på spanska

Tangen Haap har gång på gång presenterats i ett fantastiskt skick men alla sagor har en början och ett slut. En stundande pension finns givetvis i horisonten men något större vemod känner tränaren ändå inte inför detta.

– Den dagen han visar att han börjar bli less så får han sluta direkt. Han kommer dock alltid finnas kvar hos mig på gården tills dagen han slutar andas.

Även Björn själv har planer för vad han vill göra en vacker dag, om många år, när åldern slutligen tar ut sin rätt. Drömmen är att jobba som en tok nu, och när han sedermera fyller 60 flytta till Spanien. Det är väl egentligen bara frugan som satt sig på tvären, då hon älskar sina dressyrhästar.

– Men det finns fina ridskolor där nere och detta är ju trots allt 30 år fram i tiden.

Har du hunnit lära dig några spanska ord ännu?

– Cerveza, ha ha, avslutar Björn med sin sedvanliga glimt i ögat.

Publisert:

LÄS VIDARE

Tårar efter storsegern: ”Det bara bubblar...”

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Trav

V75

Erik Adielsson

Robert Bergh

Daniel Sedin

Henrik Sedin