Ingves – hur bra som helst

TRAV

De möttes i skiljeheat i Italien nyligen.

Nu blev de svenska mästare – vad det nu är värt?

Men visst övertygade både Torvald Palema och Camilla Highness.

Camilla Highness är en otroligt fin häst.

Det har jag alltid tyckt. Men fick jag gissa, utan att veta något, skulle jag aldrig tro att hon var ett sto. Nej, Camilla ser ut som en biffig hingst, med muskler på de rätta ställena välbyggd, pampig, tuff.

Förra året startade hon tretton gånger och vann fem lopp. Hon gick bra, drog in 660 000

kronor, men i år är hon flera klasser bättre.

Vad som hänt vet inte ens tränare Petri Puro. Jag ställde nämligen frågan till honom,

sedan Camilla och Peter Ingves lätt vunnit Sto-SM. Den enda teorin Puro hade var att hon drog på sig en skada som femåring, tvingades till ett längre break och att hon först nu, som sjuåring, blommat ut, Peter Ingves körde också ett perfekt lopp, passivt till att börja med, sen ut och trixa och fixa och plötsligt, 800 kvar, hade han slagläge i rygg på stallkamraten, Fama Currit.

Resten var en formsak.

Ingves ska bli catchdriver på halvtid – varför inte på heltid? Han är hur bra som helst.

Svanstedt är rolig

Åke Svanstedt vann stora SM med Torvald Palema. Enligt Svanstedt innebar det här att Torvald är bäst i Sverige. Det fastslog han efter loppet. ”Han är ju svensk mästare.” Svanstedt är rolig, utan att han själv vet om det.

Den här gången gjorde han också sitt jobb i sulkyn till punkt och pricka. Han

berättade, efter segern, att han lagt upp planerna, kört loppet i badkaret och räknat ut att han skulle ta rygg på Arras och att han skulle vinna via open stretch.

Jag som trodde Svanstedt körde först och tänkte sen. Nej, förlåt, den var elak. Men vad jag menar är att han känns som en kille som improviserar och kör på instinkt efter hur loppen utvecklar sig. Han är liksom ingen badkarskusk.

Torvald Palema har aldrig känts som en häst för längre distanser men får han så här fina resor kan han speeda ner det mesta.

Segersäker Tommy Karlstedt

Lärlings-SM kördes också på Åby den här sköna hösteftermiddagen. Tommy Karlstedt,

son till Mantorpstränaren Ralf Karlstedt, gick omkring och såg segersäker ut på stallbacken

före tävlingarna. Hans vapen hette Skip Dimanche, tränad av Hans Adielsson.

Och när väl loppet kördes förstod säkert alla varför den 22-årige kusken hade sån stark tro på sin häst. Skip Dimanche drog sönder allt och vann med halva upploppet 13,7/2 140 auto. Han gav ordet mordvinnare ett ansikte.

Annars då? Dubbelt open stretch, hur spännande är det? Vet inte, på Åby är upploppet

numera kort och de hinner inte fram längst in. Men open stretch är hur roligt som helst och som spelare har jag fattat galoppen.

Det gäller att leta rygg på ledar-hästar.

I ett V75-lopp är nämligen rygg på ledaren den överlägset bästa positionen. I alla fall när loppen körs på Åby, Halmstad eller Skellefteå. Där de har open stretch. Snart har Eskilstuna det också. Men sen får det fasen räcka. Eller hur?