Storspelaren hyllas med eget travlopp

Foto: PÅ JOBBET När storspelaren Nisse ”Nilox” Lagerström går på trav är det inte bara för nöjes skull. Via bärbar dator och mobil sköter han även spelandet åt sina vänner. I bland till den grad att datorn börjar strejka. ”En polare kör med frusna mjölkpaket. Han lägger dem på datorn för att hålla den kall och han säger att det funkar”.
TRAV

Nils "Nilox" Lagerström är en av Sveriges mest kända gamblers.

Nu hyllas han med ett eget lopp uppkallat efter sig på Solvalla.

– Jag vet inte vilka som ordnat detta, men jag tror det är härdsmältan på Solvalla.

Sportbladet har följt honom under en dag på "jobbet".

Klockan är elva på lördagsförmiddagen och kön ringlar lång in till Solvalla. Utanför portarna har festen pågått länge och sällskap efter sällskap sitter uppradade i gräset utanför entrén. Alla njuter av solen och de flesta njuter av öl, vin eller sprit.

Inne i kongressrestaurangen sitter Nisse ”Nilox” Lagerström, 61. Han njuter av trav, sitt sällskap och – vatten.

– Du ser aldrig någon sprit vid det här bordet. Vi är ”på jobbet” och då super man inte. Det gäller att ha koll, säger Nisse.

Ej segrat i hjäl

Hans bord – han sitter alltid vid samma – är beläget närmast fönstret och utsikten är perfekt över Solvalla och dess omgivning.

I sällskapet sitter två herrar som vill vara anonyma och hans son, Marcus Lagerström, 34.

– Det betyder ”den som alltid segrar”, flikar Nils in med ett brett leende.

– Jo, fast segrat ihjäl sig här har jag väl inte precis gjort, kontrar Marcus innan Nils börjar prata om placeringen inne i restaurangen.

– Man ska sitta nära sista kurvan, där ser man vad som sker och det är viktigt för nästa veckas spel och vinnaren kan man läsa om i tidningen. För spelarna är sista kurvan viktig och det är där man läser av nästan allt, säger Nils.

Han ger ett intryck av att veta vad han pratar om och utstrålar en aura av pondus.

Spelar för mycket

Han hälsar med ett stadigt handslag. Han är propert klädd i svarta kostymbyxor, vit skjorta och en lila slips med travande hästar på. Vänsterarmen pryds av en silvrig Omega-klocka med svart skinnarmband.

Nils Lagerström är vad vi kan kalla en storspelare.

Han lever inte på sitt spelande, men spelar för stora summor och skulle inte vilja leva utan det.

– Det finns en regel när man spelar på trav; du ska inte spela för mer än vad du kan spola ner i toaletten. Med andra ord spelar alla för mycket, säger han och skrattar.

Nils spelar för 10 000-tals kronor i veckan, summan varierar. Är det bra spel kan det bli mer, är det dåliga blir det mindre.

– Det enda du som spelare kan överleva på är överodds, man måste hitta dem. Om man anser att en häst har tre procents vinstchans måste den minst ge 34 gånger pengarna för att vara spelbar. Det handlar om vinstchansen i förhållande till vinnaroddset.

Hur värderar du den procentuella vinstchansen på en häst?

– På rankning, analys och på det som tidigare hänt. Du vet, jag lägger runt 30 timmar i förberedelser bara inför loppen. Jag ser alla försöken, tittar på intervjuer, kollar statistik. Det gäller att värdera och de viktigaste hjälpmedlen är ögat och klockan, säger Nils och håller fram det digitala stoppuret i hans vänsterhand.

– Och det första man gör på plats är att kolla banunderlaget. Är det perfekt väder som i dag, så kommer det gå fort i loppen och då är bakspåren rökta. Eller inte rökta, men det är mindre sannolikt att de vinner.

Frusna mjölkpaket

Någon timme senare har klockan passerat ett och allvaret har börjat infinna sig. Vid upplösningen i dagens andra lopp tar sig Spyfish förbi Egon Vick utvändigt på upploppet. Nisse höjer armarna i en segergest.

– Ja, jag sade ju det. Bra odds. Marcus sade att favoriten såg svag ut, det var ett bra spel.

Hade du spelat?

– Nej, det är bara principen, säger han och skrattar högt. Jag tänkte lägga en hundring, bara för skojs skull, men så strejkade datorn. Den kan få problem när det är för varmt som nu.

– En polare kör med frusna mjölkpaket. Han lägger dem på datan för att hålla den kall och han säger att det funkar, säger Marcus.

I väntan på V75 – som enligt Nils är den bästa spelformen i Sverige eftersom ”där finns pengarna och kunskap belönas” – slänger han in en större V5:a. Spik i första, helgarderat resten.

– Bara för att det är roligt. V5 är ett skitspel, det är iskallt. Det krävs en osannolik vinnare för att det ska ge nåt, säger Nils.

De två herrarna köper var sin del i V5:an, men också en andel i hans V75-system med ramen 403 200 rader. Nils vill inte riktigt säga vad den totala kostnaden på bolagssystemet är, men medger att det slutliga systemet är större än 100 000 rader.

Nära vinna 20 miljoner

– Jag säljer aldrig mer än hälften av andelarna, säger han.

Nu går telefonen går varm. Folk undrar om han har andelar kvar. Stora sedlar byter ägare. V75 – ”det riktiga spelet” – drar igång. Nils, som sitter vid sin bärbara dator, sköter spelandet åt sina vänner.

– I lopp åtta, kör du två komma noll som vinnare på fyran!

– Visst, svarar Nils, får två ”laxar” i handen och registerar spelet på ATG:s hemsida. Eventuella vinster löser de sedan.

Tusenlappar liras på häst fem här, häst två där. Vinster blandas med förluster, men i ett lopp förlorar en häst alla satsat på med liten marginal.

– Så nära, så nära var det att det här bordet vunnit 75 000. Men så är det, för två veckor sedan var vi centimetrar från att vinna tjugo ”millar” på fyra pers, men (Per) Lennartsson knäckte oss.

Hur mår man då?

– Som vanligt (skratt). Det går inte gräva ner sig, då är det dags att lägga av.

I det tolfte loppet ser han ett bra plats-odds på häst sex. 3,30 som vinnare är ospelbart – 2,20 på plats strålande.

– Äh, jag trycker nu. Vi kör fem laxar plats på Lugdunum, fantastiskt bra odds, säger han och matar ”köp”-knappen.

Några minuter senare travar den in bland dem sista (sjuk? frågar han sig), deras sju rätt på V75 ger runt noll och ingenting eftersom skrällarna saknas och han lämnar lite senare Solvalla som en något fattigare man. Han sammanfattar dagen:

– Alldeles för många favoriter gick in. Men det gör ingenting, det kommer nya lopp i morgon, säger Nils.

Och skrattar.

Förlorade 60 000 – på en häst

Johan Linderstam