Persson: ”Jag känner en annan harmoni i livet”

Stefan Persson i stor intervju om • Comebacken • Nya samarbetet med storhästägaren • Tuffa tiden: ”Jag har aldrig riktigt haft en reservplan”

Stefan Persson upplevde en jobbig tid och valde att sluta som travtränare 2020

Vid månadsskiftet fick han dock in två hästar – och ger det en ny chans - med storhästägaren och miljardären Karin Walter-Mommert i ryggen.

– Jag känner en annan harmoni i livet och mår betydligt bättre nu, säger Stefan till Trav365.

Stefan Persson hade som mest 50-55 hästar i träning men lämnade hastigt och lustigt tränaryrket 2020. Prestationsångesten gjorde sig påmind dagligen och han mådde allt sämre. Till slut kände han att det var dags att ge upp sin framgångsrika karriär – och försöka återfinna glädjen i vardagen.

– Jag mådde så jävla dåligt och det gick så långt att jag inte pallade med det riktigt. Jag sa till min fru att vi får bryta, ta en paus och hitta på något annat, berättade han i ”Travpodden”.

För Trav365 utvecklar han:

– Framför allt ville jag få det lite lugnare mentalt och varva ner. Under det sista året var jag både sliten och trött, då växte beslutet fram. Jag känner en annan harmoni i livet och mår betydligt bättre nu än när jag drev en stor tränarrörelse, det kan jag inte sticka under stolen med, berättar Stefan för Trav365.

”Alltid ställt väldigt höga krav”

Stefan har alltid ställt väldigt höga krav på sig själv, och allra mest under sina aktiva år som tränare, vilket bland annat resulterade i sömnsvårigheter, samt skam när han själv kände att hästarna inte presterade som han önskade.

– Jag har alltid ställt väldigt höga krav på mig själv, ibland för höga, och hade svårt att hantera motgångar. Man blev på dåligt humör och tjurig hemma. Jag sa inte så mycket och blev sluten. Det blev inte bra helt enkelt.

Hur skulle du säga att du utvecklats som människa under dessa 2,5 år då du inte varit aktiv som tränare?

– Förhoppningsvis har det blivit bättre men det är upp till andra att bedöma. Jag blir dock fortfarande besviken och arg på mig själv när jag kör dåliga lopp, men det kanske inte hänger med lika länge nu som tidigare?

Han meddelade sin fru Linda att det var dags att testa något nytt och sålde stallet till tränarkollegan Jerry Riordan.

Man skulle kunna tro att ett sådant stort beslut kan lämna ett stort tomrum inombords?

– Ja, det är klart. Jag hade väldigt bra anställda och fin stämning i stallet. Just då kändes det dock rätt och inget jag ångrat i efterhand.

”Jag kanske borde ha ett 7-till-4-jobb?”

Att sluta så där tvärt är sällan enkelt för någon som driver ett större stall och gissningsvis är det många travtränare som istället väljer att försöka kämpa sig igenom svåra tider.

Fanns det någonsin tankar på att rentav lämna travsporten och testa något nytt?

– Ja, den tanken umgicks man med någon gång när man körde hem i samband med att det var som tyngst. När det är kolsvart och snöar, då tänkte man: ”Jag kanske borde ha ett normalt 7-till-4-jobb?” Det är extra jobbigt den här årstiden, det vill jag påstå.

– I mitt fall har det dock inte funnits något annat än trav och jag har aldrig riktigt haft en reservplan.

Han arbetade en tid som privattränare åt Hanna Lähdekorpi, men slutade då loppkörningen blev allt mer intensiv.

– Jag tog jobbet hos Hanna och skötte åtta hästar åt henne. Det blev lite ”vad ska jag bli när jag blir stor?”.

Persson om Oaks-segern: ”Extra roligt”

Hans största seger både känslo- och penningmässigt som tränare är den med Darling Mearas i Svenskt Trav-Oaks 2016.

– Den dagen kände jag att vi verkligen hade åstadkommit något bra. Hästens skötare hade jobbat med detta hela sitt liv och det var extra roligt att hon fick en stor seger.

Tre år senare flyttades stjärnmärren dock till USA och Åke Svanstedt. Där gjorde hon stor succé och även om det givetvis om man som tränare aldrig vill förlora en sådan reklamhäst så kunde Stefan med stolthet följa framfarten för damen som han varit med och format från grunden.

– Jag ville givetvis att det skulle gå jättebra för henne där borta och det blir nu skoj att följa hennes avkommor.

På senare år har Persson utvecklats till att bli en av landets främsta kuskar. Från att under 2019 ha kört in knappt 4,7 miljoner kronor kunde han bara ett år senare skryta med en dryg tredubbling. I år slår han alla tidigare rekord och livet tycks leka.

Hur förklarar du den utvecklingen och hur stolt är du över att numera tillhöra den absoluta kusktoppen i landet?

– Förklaringen är väldigt enkel, jag kör så mycket mer nu. Förmodligen har man gjort något bra för att få det. Jag vet sedan inte om jag är stolt över mig själv.

”Den stora nackdelen med mitt jobb”

När Skara-sonen inte knäppt Goop, Kihlström och allt vad de heter i täta slutstrider de senaste åren så har han bland annat hjälpt till med träningen hos frun Linda, samt brorsan Håkan efter dennes allvarliga skada som Trav365 rapporterat om.

Och så följer han med spänning sonen Alex utveckling inom hästsporten. 18-åringen har trots sin unga ålder redan vunnit 13 travlopp, samt sedan i fjol bland annat varit ordinarie banreferent på Åby-travet.

– Han går sista året på gymnasiet, ekonomisk linje. Sedan har jag även en grabb som är 14, men han är helt ointresserad av travet. Han har fullt upp med fotboll och handboll.

Vad beror det på att båda dina söner fastnat just för handbollen?

– Det har jag ingen aning om. Själv har jag knappt hållit i en handboll under hela mitt liv. Det är bra att barnen har sport i sina liv. Det är dock den stora nackdelen med mitt jobb... att jag är iväg mycket och missar en del matcher, vilket jag grämer mig över. Man vill vara med varje gång.

På tal om skolgång, där verkar sönerna inte ha tagit efter far sin som hoppade av gymnasiet redan efter två veckor för att istället satsa på hästarna.

Var det ändå några produktiva dagar?

– Nej, det kan jag inte påstå. Det var två bortkastade veckor, ha ha.

Det blir fortfarande trav nästan dagligen, men ändå inte på samma skala som innan uppehållet. Sedan månadsskiftet har dock arbetsbördan ökat en smula, detta eftersom Persson valt att ge tränaryrket en ny chans – 2,5 år efter det att han lade ner sin verksamhet.

”Givet att tacka ja”

Storhästägaren Karin Walter-Mommert, som bland annat äger Tetrick Wania, har nämligen, sedan Michael Nimczyk stängt sin filial i Skåne, flyttat lovande duon Con Crowe och Lars Scott till Stefan. Givetvis undrar vi med spänning om detta är en smygstart för att på sikt åter ta sig an storfräsarna i branschen.

– Nej, nej, jag har inget utrymme för fler hästar och går inte i tankarna att utöka stallet. Jag ser inte det här som en större comeback utan gör det mest för att ha något att göra om dagarna.

När Persson tidigare under året slog sin in i Tusenklubben gjorde han det med den av Karin ägda hästen Emilion, och på den vägen är det.

– Jag har kört några av hennes hästar här i Sverige, men också i Tyskland. Bland annat i det tyska Derbyt. Hon hade redan tidigare frågat mig om jag kunde träna hennes hästar men då hade vi ingen plats inne på travbanan, där vi har sex boxar. Nu hade vi gjort oss av med två och då var det givet att tacka ja.

– Con Crowe har redan bevisat att han är en väldigt bra häst och vi siktar lite på ett V75-lopp här hemma den 23 december.

Hur känns det inombords att få det här förtroendet från någon som är så framgångsrik inom travsporten som Karin?

– Man är alltid glad om man får det förtroendet, oavsett om det är från Karin eller någon annan, avslutar Stefan.

Publisert:

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!

ÄMNEN I ARTIKELN