Kallblodsikonen: ”Det var ett tronskifte”

Jan-Olov Persson i stor intervju om: • Rivaliteten • Känslorna • Järvsöfaks • Månlykke A.M.: ”Berörde oss båda”

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: DAVID SCHREINER/TR BILD
Månlykke A.M. och Gunnar Melander vann mot Odd Herakles.

TRAV

Landskamper mellan Sverige och Norge får det att vattnas i munnen för många på båda sidorna gränsen.

En som upplevt många sådana drabbningar genom åren är Jan-Olov Persson, mannen som formade Månlykke A.M.

– Jag tycker att vi fick se ett tronskifte i lördags, säger han till Trav365.

Lördagens höjdpunkt för många travälskare var duellen med stort D. Den mellan segermaskinen Odd Herakles och uppstickaren Månlykke A.M. Norge mot Sverige. Gammal mot ung. Den norske elvaåringen jagade sin 21:a raka seger och hade inte förlorat lopp sedan september 2019. Det skulle svenske Månlykke A.M. ändra på.

Storfavoriten tog programenligt hand om ledningen och lika väntat var det att Gunnar Melander synade positionen utvändigt. Över upploppet fanns det dock bara en häst på banan och glada programledare och experter i tevestudion jublade: "Heja Sverige!". Många kanske mest förknippar landskamper mellan Sverige och grannen i väst med skidåkning, men även inom travet har denna rivalitet hög status och mångårig bakgrund.

”Du kommer att krossa Odd Herakles”

En som vet hur det känns att sätta dit norrmännen är Jan-Olov Persson, mannen bakom Järvsöfaks och otaliga fler topphästar genom åren. När Månlykke A.M. passerade mållinjen som vinnare i lördags var Jan-Olov först framme och gratulerade segraren, och det blev en längre diskussion dem emellan.

– Det var mycket känslor där. Redan efter värmningen sa jag till Gunnar att: "Du kommer att krossa Odd Herakles från dödens." Jag var helt inne på att Månlykke skulle vinna och grattade givetvis till segern. Vad vi pratade om? Jo, jag tyckte att segern påminde mycket om när jag själv vann ett lopp med Järvsöfaks i Östersund 1999. Då var "Faksen" grön men tog ner norske Bork Rigel som enligt alla var oslagbar. Med i samma lopp fanns Gunnar, som tidigare den dagen hade sagt åt mig att jag var den ende som hade häst nog att trava utvändigt Bork Rigel med, berättar Jan-Olov Persson för Trav365.

Rösten börjar brista och man märker att Jan-Olov blir känslosam av att prata om Järvsöfaks och dessa landskamper.

– Segern i lördags berörde oss båda. Det är svårt att beskriva dessa lopp mot norrmännen. Dessutom har jag jobbat åt Gunnar en gång i tiden och det är en jättesnäll människa som jag lärt mig en hel del av. Han är en hästkarl som brinner för travet. Vi har en lång historik han och jag, och tillsammans har vi nog vunnit 20 svenska mästerskap, men också Årets Kallblod de flesta åren.

Var det ett tronskifte vi fick se i lördags?

– Om det nu var Odd Herakles som satt på tronen så ja. Jag hade fyra egna hästar i loppet och var nöjd med samtliga men om de ska kunna matcha Månlykke framöver? Nja, tveksamt, men jag hoppas på det!

1 av 2 | Foto: MARIA HOLMÉN/TR BILD
Jan-Olov Persson.

Norrmännen ville inte erkänna Järvsöfaks

Jan-Olov grubblar vidare över lördagens lopp och liknelsen med tidigare segrar för Järvsöfaks tas upp på nytt.

– Jag minns något lopp i Norge då speakern i samband med en vinst yttrade något i stil med: "Och här kommer... Sveriges bästa kallblod." Inte världens bästa, utan Sveriges. Det dröjde nog tills det att "Faksen" var sju eller åtta år och slog finske Viesker, först då blev min häst erkänd av norrmännen. Det var en härlig känsla när vi slog Bork Rigel. 300 meter från mål satt kusken Jomar Blekkan och drog i snören, medan jag hade fulla linor. Den känslan var obeskrivlig och så måste även Gunnar ha känt sig i lördags då Tom Erik Solberg började ruska i Odd Herakles.

Ännu en gång brister det för Persson och man inser hur mycket hästarna betyder för honom. Att tala om gamla minnen väcker starka känslor och då framför allt när Järvsöfaks kommer på tal. Världens bästa kallblod genom tiderna lämnade som 26-åring jordelivet i höstas och ligger begravd på Jan-Olovs gård. Tillsammans skördade de enorma framgångar på travbanor runt om i Norden och det blev totalt 201 segrar och drygt 21 miljoner i insprungna pengar. På vägen blev det dessutom otaliga dueller mot norrmännen, allt som oftast med Hudiksvalls stolthet som segrare.

Segern mot Bork Rigel i Östersund hamnar högt upp på Jan-Olovs topplista över minnesvärda lopp med "Faksen". Andra är bland annat när han tog skalpen av Moe Odin på Klosterskogen, framför ett hav av åskådare, och bröt dennes segersvit på 24 raka, loppet i Gävle då Spikelds världsrekord rök all världens väg – tiden 17,9 över kort distans står sig än i dag – men också Derbysegern i Norge då Järvsöfaks som första svenska kallblod vann just det loppet.

Vet du hur många svenska hästar som vunnit Norskt Kallblodsderby?

– Låt mig tänka. Järvsöfaks vann det, Tekno Eld likaså. Just ja, och så Järvsöviking förstås. Just det loppet är bland det största man kan vinna med ett kallblod.

Stämmer bra det. "Faksen" vann 1998, hans son Järvsöviking upprepade konststycket 2008 och 2018 var det alltså barnbarnet Tekno Elds tur. Samliga tre vinster med just Jan-Olov Persson som tränare och med exakt tio år emellan.

– Vi får väl vinna igen 2028, säger Persson skämtsamt.

Ägarna ville testa något nytt

Få kan glömma den där magiska juli-dagen 2005 då Järvsöfaks sprängde alla gränser på hur snabbt ett kallblod kan springa. En dag segertränaren sent ska glömma.

– Målet var faktiskt att ha första kallblod under 20,0 men där hann norske Spikeld före oss då han travade en 18-tid. Loppet i Gävle var specialskrivet för oss och det var perfekta förutsättningar. Att slå rekordet var makalöst och jag hoppas att tiden står sig ett bra tag till, även om det springs allt snabbare med åren. Hur det kommer att kännas om någon en dag slår rekordet? Ja, då kommer jag ändå känna att det var skoj att ha innehaft det så länge.

På frågan vilket land som genom åren fått fram de flesta, och bästa kallbloden, så blir svaret:

– Genetiskt sett har norrmännen haft ett försprång och bortsett från några enstaka individer har de haft överlägset flest topphästar. Sedan år 2000 har det dock jämnat ut sig. Numera har vi inga utpräglade landskamper som förr utan varje lopp känns lite som en sådan. Förr i tiden var det besvärligt att åka över gränsen och vid något tillfälle placerades landskamperna i en malpåse. Kanske tas de upp i framtiden? Ytterligare en anledning till att dessa betyder så mycket för mig är att jag har många bekanta och hästägare i Norge.

Om vi återgår till Månlykke A.M. så kan Jan-Olov sträcka på sig lite extra. Han må inte vara hästens tränare längre men var mannen som formade honom de första åren av dennes karriär. Och visst fanns det tidiga indikationer på att Månlykke var något extra. På de tio första starterna blev det hela nio vinster, men sedan hände något och framgångarna uteblev. Som femåring valde sedermera ägarna att flytta hästen till Bollnäs-tränaren Gunnar Melander.

– Han var stor och omogen som treåring. Gänglig i kroppen och det fortsatte även som fyraåring. Sedan åkte han på en virussjukdom som femåring och fick problem med blodvärdena. Jag förstod ägarnas beslut att vilja testa något nytt, det var inga "hard feelings" från min sida. Om jag visste redan då att han skulle bli så bra som han visade i lördags? Jo, jag trodde faktiskt det och ska man förlora en häst till någon travtränare så är det till Gunnar, avslutar Jan-Olov.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!

ÄMNEN I ARTIKELN