”Det är sista chansen – och även den bästa”

Sportbladets Micke Nybrink möter Daniel Redén för ett avslappnat samtal inför Elitloppet • Hur han skulle fira en seger • Passningen till konkurrenten • Mytomspunna träningsbanan

Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD
Daniel Redén mötte Sportbladets Micke Nybrink för ett avslappnat samtal inför Propulsions sista chans.
TRAV

Nu eller aldrig. Det är så.

Om Propulsion ska vinna Elitloppet någon gång är det i år.

– Det är sista chansen – och även den bästa, säger tränare. Daniel Redén.

Tredje gången gillt för den muskulöse amerikanen från trav-Sveriges eget Real Madrid?

Sportbladets Micke Nybrink cyklade förbi Örsundsbro och träningsanläggningen Furuby, ett par mil nordost om Enköping, för ett avslappnat samtal inför Elitloppet 2018.

Det är dagen efter Solvallas tisdagstävlingar med V64. Kvällen innan har vi sett Sveriges största hopp inför Elitloppet 2018 göra den sista finslipande starten på en varm, nästan het oval. Han är sju år nu, den brune amerikanen Propulsion, och det här blir tredje försöket att vinna världens största sprinterlopp för äldre travhästar. Förra året slutade han tvåa, före det fyra. Onekligen har han samlat ihop, lärt sig, härdats. Han vet vad som gäller, är inte det minsta nervös.

Utanför Örsundsbro håller travtränare Daniel Redén, 38, till. Där både bor han och tränar sina hästar. Stallet rymmer 62 djur och det som är slående är att alla är kanoner, lätt överdrivet. Ni som hänger med förstår: Propulsion, Lionel N.O., Love Matters, Call Me Keeper, Perfect Spirit, Double Exposure, Heavy Sound, Sorbet, Whitehouse Express ... Nej, nu orkar jag inte räkna upp fler.

Med hårdsatsande Stall Zet i rygg har Redén på ett sätt en guldsits, men samtidigt höga krav på avkastning. Det är ingen lekstuga. På toppen blåser det snålt.

Som vanligt (jag passerar regelbundet) är det lugnt på gården när jag i stekande förmiddagssol svänger in med cykeln längs grusvägen, upp mot stallet. Idylliskt, allt ser så perfekt ut: nytt, snyggt, ordning och reda. Är inte det där Delicious U.S. i en hage? Det måste jag kolla.

Vore jag travhäst och tilläts drömma skulle det här stället funka som hem, hinner jag också tänka. Och hoppas att Redén har kallt vatten, det är varmt även idag, flaskorna är redan urdruckna. Dammet yr. Om jag inte var halvdöv hade jag hört vårfåglarnas sång.

Innan jag parkerar hinner jag få en skymt av träningsbanan, den långa, ganska smala rakan med det krävande underlaget. Här har vi utan tvekan nyckeln till de senaste årens stora framgångar, mer om den senare.

Daniel och jag slår oss ner i skuggan. Solen gäller det att ducka för i dag.

Vad tyckte du om honom i genrepet i går? Fick du det kvitto du ville?

– Ja, det var faktiskt exakt så jag hoppats att han skulle se ut. Han visade styrka och kondition när han vann från dödens på 1.09,9. Efter loppet var han i stort sett oberörd, eller han hade 72 i puls tolv minuter efter målgång. När vi kör jobb brukar han hamna på 78 efter intervallerna – så det blev ett lätt pass på Solvalla, ha ha. Jag räknar också med att loppet gör honom smidigare, han behövde en urblåsare i hög fart.

Hur bra är han nu, jämfört med förra året när han blev tvåa i Elitloppet?

– Bättre, inbillar jag mig. Han var ju fin före Finlandia Ajo i fjol men åkte på något skit i samband med det loppet och var inte särskilt bra. Sen tog det för länge att få ordning på honom, tiden inför Elitloppet blev knapp. Jag kunde inte träna honom som jag ville och gick inte in i försöket med någon bra feeling. I finalen som tvåa bakom Timoko gick han bättre, det var nästan som han tände till lite efter försöket. Efter Elitloppet kom han i form på allvar.

Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD
Propulsion är laddad inför söndagens start.

”Racergrejer som gäller”

Hur nära toppformen är han? Kan han bli bättre till nästa söndag?

– Målet är att han ska vara strålande på söndag och just nu känns det så. Han har tävlat med tunga skor i de två senaste starterna men nu kör vi barfota runt om och det norska huvudlaget igen. Det är racergrejer som gäller och när kusken drar norsken spurtar han ganska bra.

Jo tack, vi minns upploppet i Årjängs Stora Sprinterlopp. Det måste väl ha varit 2017 års grymmaste spurt i Sverige?

– Om du säger det, men man får dra norsken sent, annars blir det för mycket för tidigt.

Hur ser tiden ut fram till start? Ska du vässa till honom eller får han softa sig in i kanonformen?

– Jag toppar aldrig mina hästar i träning, det är bättre att de håller jämn form och en hög fysisk status hela tiden. Då får de dessutom en längre livslängd. Propulsion går ett lätt jobb på fredag, ett tufft pass på måndag (sex dagar före start) och så ett mediumjobb på torsdagen.

”Det som skiljer är musklerna”

Vad är det som gör Propulsion så bra?

– Förutom styrkan som är det första folk tänker på har han förstås ett fantastiskt löphuvud, men det har alla hästar på hans nivå. Det måste de ha. Men jag skulle ändå villa säga att det som skiljer honom från
alla andra är musklerna. Propulsion är ruskigt krallig. Ingen annan häst har så många framträdande och stora muskler. 

Är jag elak när jag säger att han ser mer ut som en monstertruck eller tungviktsboxare än en balettdansör?

– Nej, det är ju lite så han är, en grovarbetare som kan sjabbla med travet i höga farter. Det är därför jag måste träna honom så tufft, för att han ska få ordning på kroppen och stilen. Jag tror det är därför han utvecklats till den stjärna han är, utan alla muskler skulle det inte funka.

Är han den bästa du tränat?

– Kapacitetsmässigt får jag svara ja på den frågan. Men jag vill också säga att Delicious U.S. aldrig fick visa hur bra hon kunde ha blivit, trots att hon gick tre världsrekord på tre olika distanser. Men visst är Propulsion enormt bra. Ändå – jag vägrar jämföra dem med varandra, det går liksom inte.

Kan vi säga nu eller aldrig? Är Elitloppet 2018 hans stora chans?

– Rent kroppsligt är det så, i år ska han vara som bäst. Allt är perfekt och nu jäklar, så känns det. Jag tror heller inte att han startar i Elitloppet någon mer gång, nästa år väntar aveln. Han är otroligt poppis bland stoägarna.

Vad får inte gå snett? Vad är du mest orolig för?

– Jag vet inte, numera tänker jag inte så. Det går inte att hänga upp hela livet på ett lopp och en tävlingsdag. Sånt har jag provat och det är inget vidare, man kan vara deppig i flera veckor efter en förlust i ett stort lopp. Nej, jag har lärt mig att hantera motgångar, att det kommer nya lopp och att hästarnas välmående är viktigast.

Foto: KANAL75
Puss på dig, ”Proppen”.

”Slagit Bold Eagle förr”

Går det att slå Bold Eagle om kusken sparar hästen till finalen
i år? Hur i så fall?

– Absolut. Vi har har slagit honom förr och måste tro att det kan gå igen. Det där snacket om att Franck Nivard körde finalen i försöket förra året vet jag inte om jag köper. Om en häst klarar två heat samma dag så gör den det, oavsett om man tömmer den i ett försök. Den hinner återhämta sig. Bold Eagle visade väl att två heat inte är hans grej?

Hur lång livslängd tror du Propulsion har som tävlingshäst?

– Han skulle kunna tävla som både tioåring och elvaåring, han är inte alls i slutet av sin karriär. Men nu är det troligen så att aveln väntar betydligt tidigare.

Vem tar över efter honom? Vad heter stallets påläggskalv? Du får bara säga en.

– Oj, näe, jag har ju några stycken... Perfect Spirit håller vi på att få ordning på, han är ruskigt bra, det kan vara han. En annan jag tror massor på är Double Exposure, henne har jag börjat få till. Jag lovar att det är en kanonhäst. Sen har jag en treåring från USA som heter Farsetti Hanover. Skriv upp namnet. Vi hittade tre lösa benbitar i en bakkota på honom och med dem i sig tjänade han en miljon i USA. Undrar om inte det här är en grym pålle. Det känns så.

Hur är det med Delicous U.S.? Vad gör hon nu för tiden?

– Hon går i sin hage här på gården och väntar på att komma i brunst. Då ska hon betäckas med Propulsion. Vi får se om det blir före eller efter Elitloppet. När som helst så. Hon ska bli mamma, hoppas jag.

Du har sagt att Double Exposure kan vara nya Delicious. Vad menar du med det?

– Jag får nästan samma känslor när jag sitter bakom henne. Hon är givetvis inte lika bra, det är ingen, men det är något extra och jag tror att jag har lite att jämföra med.

Fick plöja upp hela sin träningsbana

Berätta om din berömda, tungsprunga träningsbana. Hur länge har du haft den? Vad är den gjord av?

– Den är väl sju år nu? Materialet är hemligt (lite som Coca Cola) men det är lera och sand och lite annat. Vem som helst får komma hit och titta men exakt vad den består av är en yrkeshemlighet.

Vem uppfann den och varför?

– Jag försökte kopiera Stefan Melanders träning (där Daniel jobbade som lärling) när jag började som egen men det funkade inte alls. Sen var jag hos Åke Svanstedt och tittade på hur han gjorde och man kan väl säga att jag sedan la upp en egen filosofi, med deras metoder i bakhuvudet. Min tanke är att hästarna liksom bara drar vagnen för mycket, jag vill att de ska träna benen och få mjölksyra. Det är musklerna som behöver styrka.

Men i vintras funkade den inte längre – berätta?

– Hästarna blev inte lika trötta i intervallerna. De kom inte upp i puls och hade också svårt att hålla sig fräscha. Något var fel. Vi grävde djupt och hittade lera som förvandlats till betong 50-60 centimeter ner i marken, så det var bara att plöja upp allt.

Hur är den nu då?

– Tung, precis som jag vill ha den. Vissa hästar orkar bara en eller två intervaller på 500 meter. Jag lovar att den kräver massor, det är som att springa som en tok på en lös sandstrand. Prova det!

Vad är den stora fördelen med banan?

– Den är skonsam för lederna och det krävs inte så mycket träning. Hästarna går mellan två och fyra intervaller på 500 meter, sen är de klara/trötta, två gånger i veckan. Man kan säga att det blir kvalitet i stället för kvantitet.

”Vissa får avbryta”

Hur nära max ligger hästarna i intervallerna?

– Vi kör på känsla men det är viktigt att de inte går in i väggen. Man ska ta upp när de börjar kännas för trötta. Vissa hästar får avbryta efter en eller två intervaller. Vi måste hålla koll hela tiden. Sen orkar de fler efterhand. Då jäklar. 

Vad väger Propulsion? Är han tyngst i stallet?

– Vikten är inte jättehög, han är inte så stor som du tror. Nej, han är mer biffig och musklad och gillar att äta mycket när han har tränat. Han är sund och vräker i sig hö och foder.

”Livet snurrare för fort”

Hur ser du på framtiden som tränare åt Stall Zet?

– Det rullar på jättebra nu och vi har utvecklats enormt de senaste åren. Som det känns nu är det bara att köra vidare, jag kan inte ha det bättre. Livet leker.

Hästskötare sägs vara en bristvara – är det något du upplever? Eller är en tjänst i ditt stall som att platsa i Real Madrid? Söker sig folk till er?

– Vi är ett bra gäng här, 12-13 skötare där de flesta jobbat hos oss länge. Nej, jag har inte upplevt problemen med att få folk till stallet.

Förra året/våren var du utbränd, eller? Hur hamnade du där? Hur mår du nu?

– Det blev för mycket när jag var nere i Frankrike och försökte vara alla till lags. Eller det var väl bara så att livet snurrade för fort under den perioden. Nu har jag lagt upp en strategi för vad jag ska göra och inte göra och mår betydligt bättre.

Örnen var en för dålig rygg

Vad skulle en vinst i Elitloppet på söndag innebära för dig?

– Jag skulle mest vara glad för alla andras skull, all min personal som jobbar hårt och så för ägaren förstås. Men visst vore det otroligt kul även för mig, jag lovar att njuta och fira i så fall. Dagen efter Elitloppet har jag min första starthäst på Bro Park (galopp), vi kan fira där! Där ses vi i så fall.

Hur kändes det att vara tvåa i Elitloppet förra året, var du verkligen nöjd då?

– Faktiskt, det kändes som en seger med tanke på hur det sett ut före loppet. Propulsion var inte på topp, han hade haft stora problem före. Eller som Johan Untersteiner (som körde) sa när han kom in efter finalen: ”Synd, vi fick en för dålig rygg.”

Och det var alltså Bold Eagle han menade.

I DAG MED SPORTBLADET: EXTRA BILAGA – 16 SIDOR OM ELITLOPPET!

Här är de fem senaste Elitloppsvinnarna 00:24
ARTIKELN HANDLAR OM