Dags att bygga en inomhustravbana

TRAV

ÖREBRO. Regn, blåst och kyla.

Skenande hästar.

Det var en märklig dag på Örebro­travet.

Jag har aldrig tidigare varit med om att tre hästar kommit lösa från ryttare och kuskar, oberoende av varandra, och skenat på banan. Lägg därtill att Royal Winner, mycket tragiskt, dog så förstår ni att det inte var en vanlig dag på travbanan.

Vädret var vedervärdigt. Det var visserligen några plusgrader, men den friska vind som låg över Örebroovalen gjorde att det kändes som ett dussin minusgrader. När det dessutom föll ett enerverande regn hela dagen så förstår ni att ingen trivdes. Inte hästar, aktiva eller den lilla publik som var på plats. Det var inte roligt. Bara att dystert konstatera att vi nu är inne i den tråkigaste perioden av ett travår. Vädret är nyckfullt och sporten håller ingen högre nivå.

Kanske läge för travet att ta efter den ännu mer väderkänsliga bandysporten genom att bygga en inomhustravbana.

För ett par år sen byggde Edsbyn sin bandykyrka och succén har inte låtit vänta på sig med höga publiksiffror och trivsel. Nu vill nästa alla elitlag ha en egen bandyhall.

Skridskopalatset i norska Hamar är ett annat exempel på en inomhusarena som blivit en stor framgång för en sport som företrädelsevis utförs utomhus under knepiga förhållanden.

Framför allt skulle det här passa någon av de nordligaste banorna i landet där yttre omständigheter inte sällan ställer till det under vinterhalvåret. Tänk tanken med en travbana inomhus i en arena som är uppbyggd som ishall fast större. Med diverse faciliteter som redan nu finns på en travbana.

Publiken kommer nära händelserna utan att behöva vara rädd för regn, vind eller kyla. Jag garanterar att det blir en hit.

Allt behöver inte vara rättvist

När det är V75 i Örebro tjatas det alltid om hur bedrövligt det är att ha spår ett bakom startbilen. Starten går så snabbt in på rakorna att hästar från innerspåret inte hinner accelerera tillräckligt för att hålla ledningen. I går var inget undantag. Fyra hästar startade från spår ett bakom bilen i de sju V75-loppen. Ingen av dem var ens nära att hålla spets, fast två av hästarna, Nine One One L. och Greve Hamilton, är riktiga startkatapulter. Inget tvivel om att spår ett i autostart missgynnas i spetskörningen.

Det här vill banan slippa genom att ändra loppdistanserna så att starten sker längre in på rakorna.

Jag gillar inte den tanken. Närkebanan ska vara unik och inte sträva efter att vara som de flesta andra. Det är bra med mångfald. Spelarna vet vad som gäller och får ta med det i sina beräkningar. Allt behöver inte vara så överdrivet rättvist.

Gårdagens konstigaste styrning svarade Olav Mikkelborg för bakom Nine One One L. i V75-3. Han hamnade först i rygg på ledaren, men när han skulle gå ut och överta täten från D.J.Seabrook markerade han mer bara närvaro än uppträdde med handlingskraft. Kontentan av Mikkelborgs passivitet blev att han till slut hamnade i fjärde invändigt samtidigt som en av de svåraste konkurrenterna Triton Sund släpptes till spets. Tänk om Mikkelborg kört med samma pondus bakom Nine One One L. som han gjorde med Maid for Tag i den sista avdelningen, då hade norrmannen tagit en V75-dubbel.

Johan Edlund