Trav

Veijo: ”Åren i Sverige var de bästa i mitt liv”

Veijo Heiskanen i stor intervju om beslutet att lämna Sverige: ”Jag hade faktiskt inte saknat Finland överhuvudtaget”

Av: 

Micke Korhonen

Veijo Heiskanen om flytten från Sverige och livet i Finland.
Veijo Heiskanen om flytten från Sverige och livet i Finland.

TRAV

Veijo Heiskanen tog i fjol det svåra beslutet att flytta sin verksamhet från Sverige till Finland.

Ett knappt år senare har han visserligen fått en nytändning, men känner fortfarande en saknad.

– Om det funnits en möjlighet så hade jag inte flyttat. Åren i Sverige var de bästa i mitt liv, säger Veijo till Trav365.

En av travsportens giganter Veijo Heiskanen ställdes under fjolåret inför ett stort dilemma. Träningsanläggningen Balltorp, där han hade sin verksamhet, stängdes och plötsligt stod han i valet och kvalet: leta nytt i Sverige, eller flytta tillbaka till moderlandet Finland. Det blev det senare.

– Om det funnits en möjlighet att hitta nytt i samma Göteborgsområde så hade jag inte flyttat. Jag trivdes väldigt bra och den sista tävlingsdagen på Åby var både kämpig och vemodig för mig. Det var synd, men gjort är gjort, berättar Veijo för Trav365.

Har blivit försvenskad

Ett knappt år senare försöker han fortfarande anpassa sig till sin nya vardag i vad för honom, de finska rötterna till trots, ibland känns som ett främmande land. Majoriteten av hans vuxna liv har han trots allt bott i Sverige, där också större delen av vänskapskretsen finns, medan han i Finland har sin mor och någon kusin.

– Jag hade faktiskt inte saknat Finland överhuvudtaget. Privat var det större skillnad än jag trodde. Hur man beter sig och så. Mentaliteten här är helt annorlunda än i Sverige, trafiken likaså. Jag har nog blivit försvenskad men det går bättre för varje dag och jag har många kompisar här som stöttat mig. Det har dock inte varit lätt.

En annan viktig anledning till flytten är att Heiskanen inför densamma på kort tid förlorade både sin far, samt flera nyckelfigurer i sitt liv. Lars Wester, Reine Berntsson, Torbjörn ”Kulan” Karlsson och Ulf ”Ping-Pong” Bengtsson, för att nämna några.

– Jag pratade nyligen med Leif ”Loket” Olsson, i samband med att han fyllde 80, om hur vi förlorade fem goda vänner inom loppet av fyra år. Hur kunde det bli så? Ingen av dem var ens så gammal men det var olika sjukdomar.

Tror du att du hade flyttat till Finland om de ännu var i livet?

– Det hade jag nog inte gjort.

”En kämpig vinter”

Som mest hade Veijo 120 hästar i träning då han stod på egna ben i Sverige. Numera handlar det istället om 20 till antalet på Vermo och till sin hjälp har han sambon Henna Halme, samt två anställda. Heiskanen har inga planer på att expandera utan är nöjd med stallets storlek för dagen.

– Henna sköter stallet, hästägarna och det administrativa, medan jag tar hand om fortkörningen och transporter.

Heiskanen sammanfattar de inledande resultaten i vårt östra grannland som ”godkända” och att det nu äntligen börjar röra på sig på allvar, efter en ganska tuff start.

– Det har varit jättemycket jobb, mer än vad jag hade förväntat mig. Det har inte varit så lätt att hitta personal, framför allt inte under helgerna. Och så var det en kämpig vinter, med extrem kyla och en meter snö. Det var länge sedan jag upplevde något sådant. Men, men, nu är det i alla fall sommar och de senaste veckorna har varit väldigt fina.

För en tid sedan åkte Veijo på coronaviruset och har bitvis dragits med ordentliga förkylningssymtom och följdsjukdomar. Som om inte detta var nog så har han länge besvärats av en gammal skada i lårbenet, något som kommer att leda till en operation i höst.

– Man blir mer och mer sliten med åren. Jag har några skruvar i lårbenet som är för långa och stör mig framför allt när jag sitter i sulkyn. De ska avlägsnas, men som jag har förstått det är detta inget större ingrepp.

Tvingades skjuta upp bröllopet

Smärtan i benet har resulterat i att han numera lägger störst fokus på träningsbiten. Loppkörningen överlåter han helst åt andra kuskar, men tro för den delen inte att Veijo tappat sin magiska touch i sulkyn.

Sex starter har det blivit totalt sett under året, och av dessa har han vunnit 67 procent. En siffra som till och med självaste Örjan Kihlström bara kan drömma om.

– Jag har dock bara kört fine Kurri Jari Boko och är inte lika sugen på loppkörningen längre.

När Veijo träffade sin nuvarande partner Henna var det kärlek vid första ögonkastet och paret har länge planerat ett giftermål. Bröllopet skulle ha ägt rum nu till sommaren, men... andra saker kom tydligen emellan.

– Vi har inte hunnit på grund av arbetsbördan de sista tio månaderna, men det är fortfarande på tapeten. Nu kan vi äntligen börja andas ut och planera, även om det inte blir redan i år. Det är dock samma kärlek som tidigare, vilket är det viktigaste. Några barn har vi dock inte planerat ännu.

Finns det möjligtvis planer på att gifta er på en travbana?

– Nja, så långt i planeringen har vi inte kommit. Men det kanske är en bra idé?

”Jag kände mig hemma”

Halme har stora ambitioner och kommer på sikt att ta ut en proffstränarlicens. Tanken är att hon inom något år ska ta över verksamheten, med Veijo som en slags andretränare.

– Hästarna är väldigt viktiga i våra liv, framför allt i hennes, och hon vill göra ett avtryck i sporten.

Kärleken till och saknaden efter Sverige gör sig påmind vid flera tillfällen under intervjun.

– Åren i Sverige var de bästa i mitt liv och jag blev tidigt väldigt väl mottagen av det svenska folket. Jag kände mig hemma med en gång, mer så än i Finland. Det är svårt att förklara skillnaden... man saknar de gamla rutinerna och vardagslunken.

– Jag håller fortfarande kontakten med mina svenska kollegor och Peter Ingves hälsade på mig alldeles nyligen. Jag får feelingen att jag är saknad av dem. Förhoppningsvis har jag inte fel.

Han drömde redan som ung grabb om att slå igenom på svensk mark och besökte Solvalla första gången som nioåring. Några år senare hjälpte en vän till att ordna en prenumeration på facktidningen Travronden, och då var han fast på riktigt.

– Jag läste allt som jag kom över, även om min svenska inte var så bra, och hade en baktanke redan då om att en dag flytta till Sverige.

Har fått en nytändning

Första gången han tog sitt pick och pack och flyttade västerut var 1981. Den visiten på Jägersro blev dock kortvarig då han blev lurad på pengar och tvingades gå i personlig konkurs. Veijo har tidigare beskrivit den flytten som ”det mest korkade han gjort i sitt liv”. Efter fem efterföljande år i Finland valde han åter att ge Sverige chansen på nytt, och succén var tidigt ett faktum.

Storloppssegrarna har avlöst varandra genom åren. Listan är lång, men vi lyfter fram vinster i Hugo Åbergs Memorial (med självaste Mack Lobell), Olympiatravet (två gånger) och StoChampionatet. Dessutom har han som 19-åring kört Prix d'Amerique, vilket få andra nordiska kuskar kan skryta med.

– Nu fattar jag hur stort det var men då var det inga konstigheter för mig. Det var dock en riktig upplevelse och jag måste tacka hästen som var otroligt bra som fyra- och femåring. Han vann precis allt i Norden, bortsett från i Sverige.

Under senare år visade det dock sig vara allt tuffare att locka till sig topphästar, och tränaren sökte en nytändning.

Känner du att du fått en sådan?

– Ja, faktiskt. Framför allt hästarna som jag fick med mig från Sverige har gått bättre än väntat. Kanske är det enklare konkurrens här? Vi har främst äldre starthästar som tävlar kontinuerligt och inte så mycket på unghästsidan för årgångsloppen.

”Ingenting är omöjligt”

Han drömmer om att få in fler finska hästägare men vet samtidigt att konkurrensen är hård i toppen, med flera konkurrenter som har hundra hästar eller fler.

– Givetvis måste man ändå drömma om att en dag få in en ny topphäst.

Vad gör Veijo Heiskanen en ledig dag?

– Nu har jag inte haft många sådana då det är tufft att vara travtränare, men jag försöker gå någon runda, eller kolla på travet på kvällarna. Man måste se vad konkurrenterna hittar på. Någon ny hobby har jag dock inte skaffat mig sedan flytten.

Vilka hejar du egentligen på när Finland och Sverige möts i sportsammanhang?

– Jag brukar alltid säga att jag hejar på de som går bäst och pendlar mellan landslagen, även om jag känner mig väldigt svensk. Medgångssupporter, det är ett bra ord.

Var ser du dig själv om tio år?

– Det är en lång tid men jag kan inte vara utan hästarna och har haft ett lyckligt liv. Jag ska hänga på så länge jag orkar.

Du har tidigare sagt att man aldrig ska säga aldrig angående en flytt tillbaka till Sverige. Hur tänker du just nu?

– Jag måste säga samma sak. Ingenting är omöjligt här i livet men först och kämpar vi på här året ut, sedan får vi se, avslutar Veijo.

Publisert:

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Trav

Hästar