Talangen: ”Har varit kämpigt”

TRAV

Bröt nacken i frontalkrock med älg – nu vill William Eriksson, 25, tillbaka till sulkyn

1 av 2 | Foto: William Eriksson i sulkyn.

För ett halvår sedan frontalkrockade kusktalangen William Eriksson med en älg på väg hem från tävlingar.

Nu är han på väg tillbaka till sulkyn efter en tuff vinter med rehabilitering.

– Tiden efter olyckan har varit helt hemsk, det har varit kämpigt alltså, säger han till Trav365.

25-årige William hade etablerat sig bland travlärlingarna i landet, och körde runt 100 lopp per år och körde in nästan en halv miljon kronor 2012, 2013 och 2014.

Men på väg hem från Gävletravets tävlingar 10 september i fjol, kom smällen som sabbade en av Dalatravets främsta lärlingars travår – och som var nära att ta hans liv.

Eriksson frontalkrockade med en älg på ett halv ton.

– De andra, som jag mötte, och som var först på platsen, ringde ambulans. Och när ambulansen kom så fick de först klippa bort älgen, som låg på bilen, och sedan fick de klippa i bilen så att de kunde dra ut mig. Ambulanspersonalen sa att jag hade haft änglavakt. Jag har insett det nu, att jag har haft änglavakt. Utan det hade jag kanske inte funnits nu, berättade William Eriksson för Trav365, från sjuksängen.

Eriksson fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala med nackskador.

Där blev han kvar i drygt sex veckor.

”Segt, fy fan”

Nu, ett halvår efter den otäcka smällen, berättar dalatalangen för Trav365 om vinterns tuffa rehabkamp.

– Tiden efter olyckan har varit hemsk, det har varit kämpigt alltså. Att bara fokusera på sig själv och försöka bli bra, det är kämpigt.

Vad vad det för skador du ådrog dig?

– Tredje och fjärde nackkotan var helt av. Där har läkarna satt in en platta. Sen var det nervtrådar som slets av, därför kan jag inte använda armen, men nu är det på gång att bli bra igen, säger William.

Hur mår du i dag?

– Det är mycket bättre, det tycker jag. Jag går hos mina sjukgymnaster och det blir bättre och bättre hela tiden.

– Jag är kanske 60 procent återställd nu, men jag ska bli fullt återställd. Enligt sjukgymnasterna är det ungefär tio veckor till jag kan köra häst igen. Man börjar att se ljuset i mörkret. Men det är segt, fy fan.

Efter olyckan, och under rehabiliteringen, så har William stöttats av familj och vänner.

– Dom bryr sig om en på ett annat sätt, jag har fått mycket stöd av alla, säger han.

– Nu vill jag bara tillbaka till travet, det är bara det. Första målet är att kolla tillbaka, sen antar jag att det blir svårt för mig att komma tillbaka till den nivån jag var innan olyckan direkt, det här får bli ett mellanår, så är jag tillbaka på allvar nästa år, som det känns.

”Svårt att hålla sig borta”

25-åringen jobbar hos sin pappa, Hans G Eriksson, och han har inte kunnat hålla sig borta från stallet.

– Jag har varit med och åkt rockard, det funkar bra. Det är svårt att hålla sig borta hela tiden, även om man inte kan vara med och påverka så mycket.

ARTIKELN HANDLAR OM

Trav