”Han ska nog passa sig för att inte vinna”

Micke Nybrink: Örnens start räddar allt – men klarar han dubbla heat?

Foto: KANAL75
Den stora frågan efter fjolåret: klara Bold Eagle två heat samma dag?
TRAV

Vad som väntar vet vi, 2017 var inte särskilt länge sen.

Om Bold Eagle gör om förra årets försök i finalen i år blir det kriget i så fall inte spännande.

Han har kärnvapen, de andra kommer med varsin kanon.

Men är han det, lika bra i finalen? Förra årets finalinsats var föga skräckinjagande.

Eller som Johan Untersteiner sa då efter andraplatsen med Propulsion:

”Han var ju mest i vägen, den där Bold Eagle.”

Trots allt, nerven är absolut där nu, vi har massor med frågor och det finns inga givna svar på någon av dem. Elitloppet 2018 har det gnällts på en hel del, med rätta. Alla avhoppen har irriterat oss svårt. Vi är väl
i alla fall 30 000 personer som vill se de bästa slåss som om det vore det sista de gör och vi kan inte begripa när någon velar och tackar nej.

Är det inte Elitloppet som är nirvana för alla som håller på med trav? Att nå dit är slutmålet, sen finns det inget mer kvar. Eller jo, att vinna förstås. Men för att göra det måste man ju prova. Att sitta hemma och vänta på nästa år brukar vara en extra usel idé. Chanser ska fångas i flykten, kloka
människor som har ”sakta i backarna” som ledstjärna har inte vunnit Elitloppet särskilt ofta.

Bangare får inga pluspoäng

Anders Malmrot hade ett par smekmånader som sportchef i början av året. Allt rullade hans väg, Readly Express vann Prix d’Amerique och tränare Timo Nurmos och ägarna snöt åt sig den rosa biljetten utan att blinka. Kretsen kring Bold Eagle tog också emot sin tidiga biljett. Vi jublade för vi skulle få se revanschmötet mellan världens två bästa hästar.

Vad som hände sedan kan diskuteras.

Jag vet inte. Vi kan väl enas om att det ballade ur. Aveln prioriterades, degen ska in och tiden för träning fanns inte. Readly Express är inte redo och då ska han inte starta. Men förbannade är vi, exakt på vem vet vi inte. Bangare får inga pluspoäng.

Men Bold Eagle startar och det räddar förstås allt. Utan honom hade vi snudd på kunnat stanna hemma. Sportchef Malmrot står där med fläskläpp och några blåtiror, avhoppen har i vissa fall varit rena käftsmällarna. Men när vi granskar de två försöken och börjar fundera och analysera är det mesta glömt. Jag tycker att Solvalla kan
känna sig stolta, att Anders Malmrot kan kosta på sig ett leende, bara han inte fått ett par tänder utslagna – blir inte det här makalöst sevärt finns det inga roliga travlopp.

Gott om tid att ladda om

Den stora frågan i år är alltså om Bold Eagle klarar två heat. Gör han det får de andra jobba.

Om det är så enkelt att Franck Nivard, i sin iver att knäcka Delicious U.S., tömde alla krafter i försöket förra året och att den (förhållandevis) bleka insaten i finalen berodde på det. Om en normal Bold Eagle som inte
behöver gå i botten i försöket är lika bra finalen – ja, då vet vi nästan hur det här kommer att sluta.

Men är det så? Hästar som klarar två heat samma dag har inget problem att hinna återhämta sig mellan loppen, även om de fått ge massor i försöket. Så länge springer de inte, knappt två minuter, och det är gott om tid för alla muskler att ladda om, vissa är till och med bättre i heat två. För de flesta är det ingen big deal.

Kan det vara så att Bold Eagle är en häst som inte klarar av att maxprestera två gånger samma dag?

För det är vad som krävs, ingen häst är så bra att den inte behöver ta
i för att kvala in till finalen. En biljett dit kostar.

Nu har Bold Eagle hamnat i ett, för honom, bra heat. Med en vilsam resa ska han kunna speeda ner allt, särskilt om Rajesh Face sköter sig. Då blir det bra fart och Bold Eagle har en otäck förmåga att avsluta när han får sitta still.

Men Franck Nivard ska nog passa sig för att inte vinna försöket. Att ge bort fördelar inför spårlottningen kan vara ödesdigert i Elitloppet. En startsnabb topphäst som vinner sitt försök och får välja innerspår
i finalen är snudd på i mål. Och då syftar jag på en av hästarna i det andra heatet. Jag återkommer till det.

Nu eller aldrig för Propulsion

Så vem skickar vi in i stället för Readly Express? Vilken häst kan på allvar hota Bold Eagle? På ren kapacitet är det självklara svaret Propulsion. Som tränare Daniel Redén konstaterar: ”Det är nu
eller aldrig.”

2016 var han fyra i Elitloppet, i fjol slutade han tvåa bakom Timoko. De två senaste åren har han vunnit det stora sprinterloppet Hugo Åbergs Memorial på Jägersro. Han är stark, brutalt snabb och enligt tränaren i strålande form. I år har allt klaffat, förra året var det inte alls samma flyt i förberedelserna.

Jag tror kanske inte massor på Propulsion som vinnare i försöket. Han fick ett passande fjärdespår men har ingen chans att ta sig till
ledningen. Nu är det inget bekymmer eftersom hästen tål i stort sett vad som helst över kort distans. Dessutom, om Örjan Kihlström vill göra oss lite nervösa kan han köra som i Årjängs Stora Sprinterlopp förra sommaren, sent och med en ljudbang över mål.

Och för Propulsion kanske inte försöksvinst är ett måste? Tvåa är ett resultat tränaren och kusken säkert köper och så tar de samma spår i finalen.

Kom också ihåg att 2017 var hästen snäppet vassare i finalen. Två heat samma dag är snarast en fördel i detta fall.

Pole position i kubik

Ringostarr Treb drog innerspår bakom bilen i samma heat. Vinnaren av Olympiatravet 2018 vann i stort sett Elitloppet där. Så tänkte jag direkt efter lottningen. Det är också svårt att bli av med den första tanken. Jag menar, ledningen bommar han inte, spår ett över 1 609 är pole position i kubik. Starten går sent, kurvan kommer tidigt.

Och ingen Lutfi Kolgjini i loppet, då händer väl inte jättemycket sedan?
Wilhelm Paal är född offensiv och att ge sig in i en tidig strid med honom är ett för stort risktagande. Det är han som är det här heatets Kolgjini.

Ska vara extra nöjda med korten

Exakt hur bra är då Ringostarr Treb? I år verkar han bättre än någonsin. Visst svarade han för ett par, tre enorma lopp förra året. Vinsten i Sundsvall Open Trot och guldloppet i Halmstad var ju hårresande bra och även som tvåa i Åbergs (bakom Propulsion) visade han att han platsar i världseliten. Så om han leder hela vägen i försöket och får samma läge i finalen, eller spår två, då är det upp till de andra att komma åt honom.

Toppseedade duon Bold Eagle och Propulsion fick vettiga lägen och har inget att gnälla på men om någon ska känna sig extra nöjd när korten är utdelade så är det Jerry Riordan, Wim Paal och Ringostarr Treb.

Hur svårt kan det vara? Med en häst som vann okörd på 1.10,0/2 140 auto i senaste starten, tar ledningen och är i sitt livs form låter det ju som rena smashläget.

Om det inte vore för den där Bold Eagle.

V75 söndag, från Solvalla med bland annat Elitloppsförsök startar i TV4 klockan 12.30.

Försök 1 15.22 Försök 2 15.49

Finalen körs 17.38.

Här är de fem senaste Elitloppsvinnarna 00:24
ARTIKELN HANDLAR OM