Jacques matt av Björn Goop

TRAV

En rafflande slutstrid som krävde uppförstorat målfoto.

Tunga dödensvinster, en skenande häst och en exploderad ruta.

Det var en dramatisk V75-dag.

Men det var inte därför jag fick ståpäls.

Inledde med ett besök på Nordiska Travmuséet intill banan. Den sympatiske, norske journalisten Even Elvenes är ny ordförande och höll ett fint anförande innan de nya namnen i Hall of Fame presenterades.

”Tar vi inte tillvara på det som är stort får vi aldrig uppleva något som är större”, sa Elvenes.

En av tre som valdes in var Uno Swed, född 1927. Jag är för ung för att ha följt hans karriär men det var mäktigt att se vilket mottagande han fick med stående ovationer och en lång applåd.

Swed berättade om händelser i karriären och mindes alla datum och hästar trots att det i vissa fall är över 50 år sedan.

Han behöver inte kolla i lopparkivet.

Ingen ville offra sig

”Vilken tur vi har med vädret”, var en vanlig fras i början på dagen. Lagom till höjdpunkten, Årjängs Stora Sprinterlopp, öppnade himlen sig.

Publiken, som uppgick till 11 937 personer, börjar bli van. Årjäng har sällan vädergudarna med sig på sin största dag.

Storloppet påminde om flera andra för eliten i år. När positionerna är intagna vill ingen offra sig och segern står mellan täthästarna.

Örjan reglerade fältet från dödens och Orecchietti tog sin första stora seger på ett drygt år.

Frågade Björn Goop/Quarcio du Chene (andra ut), Johnny Takter/Sanity (tredje ut) och Erik Adielsson/Oracle (fjärde in) om taktiken. Alla trodde att de eventuellt skulle blivit utsvarade om de försökt avancera till dödens.

De kan ha rätt men det är ett problem att ingen vågar/vill satsa för särskilt spännande att titta på blir det inte.

Inte uppfyllt mina förväntningar

Jag vill ha riviga lopp med högt tempo. Varken Olympiatravet, Elitloppet eller Årjängs Stora Sprinterlopp har levt upp till mina förväntningar, även om jag tycker att det har varit välförtjänta segrare.

Mest dramatiskt var det under defileringen då rutan till traktorn exploderade så att det blev glassplitter på banan i stallkurvan.

Händelserikt var det även på stallbacken där Johannes Youssefs häst Viktorius skenade, lyckligtvis verkade det som om endast sulkyn gick sönder.

Henrik Svenssons Parkin visade klass när han vann silverloppet från dödens.

Även Björn Goop hade en kanondag. Facit på elva styrningar: fyra segrar, fyra andrapris, en tredjeplats och två oplacerade.

Jag var nära att få sex i går men Goop ställde mig Jacques matt.

Ståpälsen då? Den kom när servitrisen Hanne Hermansson sjöng Värmlandsvisan under invigningen. Vilken pipa!