”Rätt att "Hulken" fick lite plåster”

1 av 9 | Foto: KANAL75
Longlegs och Samuel Rehn mötte publiken efter segern i V75-1
TRAV

Sommar och sol och hästskit i hagen.

Såklart.

Men också spetsvinnare när V75 avgjordes i ett 27-gradigt Rättvik.

Roligast var det att se Jaded i full form igen.

Hans tränare Stefan Hultman visar glädje och jag blir glad av sånt.

När solen steker är det den vänstra sidan i programmet som gäller. Det är läge att leta efter hästar som kan ta ledningen. Bakspåren, hästarna vi hittar i den högra sidan av programmet, hamnar i kön och sen spelar det ingen roll hur fort de travar sista varvet. Ledaren blir liksom aldrig trött, banan är snudd på självspringande och upploppet känns hälften så långt.

I V75-1 fick vi se prov på den tesen. Samuel Rehn tog ledningen med sin toppfyraåring, Longlegs. Väl där var Rehn påfallande sugen på att släppa ledningen. Men ingen ville avlösa honom, trots att han både gestikulerade och ropade. Tur det. För Longlegs vann bombsäkert och anslog tonen.

Filiokus C.D. var stor favorit i V75-2. Han hade imponerat i debuten för Kari Lähdekorpi och trycktes ner i bottenodds. När han sedan, mer eller mindre, bars fram till spets efter 600 meter var saken biff. Han bara joggade undan och såg fortsatt fin ut. Därmed var spetsvinnare nummer två ett faktum.

Jaded gillar tuffa upplägg

Jaded vann Gulddivisionen (V75-3) och han visade att det även gick att vinna från andra positioner än ledningen. Örjan Kihlström anföll redan efter 400 meter, klev fram i dödens och sluggade sedan ner ledande Yorktown Gunner den sista biten. Jaded vann på 1.10,8 och putsade sitt eget rekord med en tiondel. Hästen är mycket bra när han är i form och verkar också trivas bäst med tuffa, nästan elaka, upplägg i loppen. Stefan Hultman som tränar hade en mardrömslik Elitloppshelg och jag kan inte låta bli att glädjas med honom. Det var inte mer än rätt att ”Hulken” fick lite plåster.

Dame Orly var en skolboksvinnare i V75-4. Hon hade visat uppåtform, kördes av startspecialisten Erik Adielsson och hade ett bra startspår. Dessutom handlade det om ett stolopp – där vi vet att få hästar är villiga att göra grovjobbet. Adielsson tog ledningen, packade fältet och höll undan till enkel vinst. Hur bra hästen var fick vi inget svar på.

Norske Feseth Lynet galopperade bort allt, säkert 40–50 meter, i starten av V75-5 men bombade ändå runt allt i spåren sista 800. Här snackar vi om klassblandning. Segermarginalen blev i och för sig bara en nos, men hästen var kanonbra.

Inga spagettiben

Jag tvivlade på att Nobless Amok skulle klara av att försvara innerspåret i V75-6. Men det kunde hon – lätt. Sen tvingades hon trava 1.11,5 första 1?000 och det borde ha inneburit spagettiben till slut. Icke sa Nicke, hon gled undan till säker vinst för duktiga lärlingen Peter M Andersson.

Snacka om klar!

Jodas Julia avslutade omgången. Henne trodde jag på. Hon var en klassisk badkars­vinnare. Precis som beräknat fick Örjan Kihlström ta över ledningen utan mothugg. Sen var loppet över.

Inte särskilt spännande – men kul för oss som hade spikat eller lirat.