Strecka alla möjliga ledare

TRAV

Jag har fått flera mejl med samma fråga: ”Hur ska man spela V64 den här veckan?”

För trav på 800-metersbana är ju annorlunda.

Tittar vi i backspegeln är svaret givet.

Det är inte Solvalla som kör V64 på onsdag, det är lilla Åmål i Dalsland som har hand om rikstoton. Kul! Åmål bjuder på en rund och kort bana som mäter 800 meter. Av mina mejl att döma verkar ni fundera kring det taktiska. Vad är det som gäller i Åmål?

Tittar vi på tidigare års V64-omgångar är det en synnerligen enkel fråga att svara på. Spets betyder allt, glöm allt vad köhästar heter. Strecka alla tänkbara ledare.

Förra året vanns fem av de sex V64-loppen i Åmål av spetshästen. Enda undantaget var 1,20-oddsaren Earl Tilly som blåste förbi från andra ytter.

Om jag inte minns helt fel har det sett ut på samma sätt tidigare år. Ledningen är ofattbart värdefull runt de många svängarna och över det 105 meter korta upploppet.

Här kommer lite sågningar

Ni har mejlat in sågningar också. Jag efterlyste ju det förra veckan, så kallade formrader på hästar inför ett lopp. Här är några godbitar, Lars B Gustafsson är först ut:

”I Visbyprogrammet skrev Anders Bergström en gång kommentaren ’Lika chanslös som en kondomförsäljare i Vatikanen’ Tyvärr minns jag inte hästens namn.”

Mats Hahne har två att bjuda på.

 ”Födelseåren på dessa hästar, 1968 och 1977, krånglar till det lite för min minnesbild. Jag är så gott som säker på att de tävlade i samma V5-omgång på Åby och det bör i så fall ha varit 1980. 12 resp 3 år. Den förstnämnda hette Marsman och kommentaren i Expressen löd: ’På fel planet, 999’. Den andra hette The Last Tango vilket gav följande fyndiga kommentar: ’Har dansat färdigt, 999’. Två ganska elaka omnämnanden. Men Marsman tog ner Expressens expert på jorden genom att vinna till 80 gånger. The Last Tango dansade undan till knallodds och jag antar att experten nu krälande i stoftet ångrade sin giftighet.”

Nils-Göran Jansson i Uppsala får avsluta:

 ”Jag är inte helt säker men jag tror att det var i Solvallaguiden för många år sedan som jag läste följande om Ina Scot och Kjell P Dahlström: ’Rolls Royce med traktorförare, vinner ändå, odds 11’. (Ina vann förstås). Detta var alltså i början av Ina Scots karriär, långt innan vinsten i Prix d’Amérique. Inte så snällt skrivet kanske, men jag tror att Sheriffen var ganska van vid dylika skriverier och inte tog så hårt på dem.”

Hmm, alltså…den där sista i Guiden kan till och med jag ha skrivit. Förlåt, Kjell P!