Spurtkanoner måste gynnas

Foto: Micke Nybrink.
TRAV

Nej, fasen, jag gillar bara trav, som travtoken sa.

Men så är det inte för mig.

Det finns andra sporter jag går igång minst

lika mycket på.

Hur är det för er?

Numera är det kampen som intresserar mig, hårda fysiska ansträngningar som när en cyklist ska uppför ett monstruöst berg eller en 1 500-meterslöpare spyr efter mål; när saker ställs på sin spets.

När vinna betyder allt och lite till.

Och så travet då. Kärleken bleknar aldrig. Hästarna är enorma atleter. Att de kan vara så bra med jämförelsevis så lite träning.

De är födda att springa och de tycker att det är skojigt. Tänk om man fick vara travhäst.

Ändå: För mig har det länge varit tydligt att travsporten kan göras ännu mer sevärd. Vi har fastnat i gamla hjulspår. Om någon intelligent person (host) kommer med ett förslag till förändring skriker hela sporten nej innan killen ens hinner avsluta meningen. Några exempel, veritabla straffsparkar, som Svensk Travsport borde ha kastat sig över för tio år sen:

✔ Större banor. 1 000 meter per varv är som radiobilarna på Gröna Lund för en travare född på 2010-talet. Kan vi inte anlägga en riktig travbana på nya galoppen i Bro, en 2 000-meters? Vad hände med 1 400-metersbanan på Jägersro?

Det kan ha varit det största misstaget som någonsin gjorts i travets historia.

✔ Längre lopp. Alla hästar springer nära max från start till mål numera, utan skor och i bike och med gener som gör dem 150 meter bättre än för 30 år sen. Ett sprinterlopp borde vara 2140 meter.

✔ Vem får gåshud av att se ledaren hålla undan? Vi måste ordna så att det går att vinna bakifrån, att spurtare premieras.

Inget är häftigare än en raketavslutande travhäst.

Titta på Coktail Jet när han vann Elitloppet 1996 eller när Victoria Fame vann på Bergsåker 2012. Episka upplopp vi aldrig glömmer. Behöver jag säga mer?

Pappas pojkar dominerar

Jag skrev om kuskar och att vem som helst av de 200 bästa hade kunnat vinna med Royal Prince på V75 nyligen. Daniel Berglund på Travnet menar att jag har fel, att kuskarna betyder allt på V75 och att beviset fås i samma omgång där Goop vinner tre, Kihlström två och Takter ett lopp.

I och för sig. Men dominans är inte samma sak som att du är överlägset bäst. Ibland är det enbart ett bevis för att du skaffat dig monopol, är först ut och glider fram i ett slags gräddfil.

Hur kommer det sig att nästan alla i kusk­eliten har ett efternamn som känns igen sen tidigare? Pappas pojkar.

På ett sätt har förstås Berglund rätt, de vinner mest, men vad beror det på? För mig är svaret att sporten har misslyckats att bredda och i stället skapat en tummelplats för några få.

Veckans tips

1. 12 Roxie Lavec (Åby, V86-1)

Ruskigt fin senast. Hopplöst läge – bättre odds.

2. 7 Explosive de Vie (Solvalla, V86-2)

Alltid bra. Grym senast. Värd ett spel i årsdebuten.

3. 7 Top of the World (Solvalla, V86-6)

Skjutare. Debut i ny regi. Vinner nog direkt.

ARTIKELN HANDLAR OM