De kämpade utan att svika

TRAV

Opal Viking och Juvel Neo.

Två hästar som det stinker klass om.

Båda var ”klara” på förhand och nedtryckta i bottenodds.

Ingen av dem vann.

Vi som spelat hade missat en sak.

Opal Viking kom till Solvallas V75-finaler med en övertygade SM-seger i ryggen. Kolmårdens snabbaste häst hade en straffspark den här gången – innerspår bakom bilen och ett motstånd som han borde klara av. Spets och slut, bara att spika. Så resonerade de flesta V75-spelare, även jag.

Men Fredrik B Larsson, den banditen, trissade upp farten sista rundan med sin Giant Superman; han gav sig tydligen fasen på att knäcka storfavoriten. Larsson lyckades med sin föresats men körde även slut på sin egen häst. Opal Viking fick mjölksyra i leran, sista 50 tog det stopp och istället slog sig Improve Ås och Erik Adielsson förbi. Streckad på tre procent, 26-oddsare och omgångens storstädare.

Tydligen hade ingen informerat Improve Ås om att han inte kan vinna ett guldlopp bakifrån över lång distans på tung bana. Han bara sprang förbi efter 1.13 sista rundan.

Så fel det blev

Juvel Neo var omgångens näst största favorit. I V75-6 var han uträknad och klar. Made For Victory till front och sen kommer Svanstedt med sin långklivande Juvel och får ta över ledningen. Så givet.

Så fel det blev. Made For Victory hetsade upp sig i spets och även om Calle Lindblom ville släppa fick han inte stopp på sin ystra häst. Juvel Neo tvingades knalla i 14,5-tempo i dödens på den tunga banan (även om den blev lättare mot slutet) och när Conrad Lugauer, trampade gasen i botten från tredje ytter 600 kvar med sin fantastiske fux Copper Beech var storfavoriten slagen direkt.

Hoppas inte Lugauer ådrog sig en whiplash-skada när Copper Beech axade, det bara small och efter 1.09 i 300 meter skrevs segern överlägsen.

Jag gillar Copper Beech – fel, jag älskar honom. Han är så jäkla läcker och det ska bli ett sant nöje att följa honom upp i Guld.

Den gamla vanliga fällan

Men vad var det vi hade missat? Jag skrev ju i ingressen att vi spelare hade bommat en sak. Jo, vi hade gått i den gamla vanliga fällan att övervärdera – det är inte så mycket som skiljer hästarna åt när det är dags för V75-finaler, utan det är helt och hållet positioner och löpningsförlopp som avgör.

Det enda som krävdes var att Opal Viking fick sig en skalle ut på slutrundan och att Juvel Neo inte släpptes till ledningen. Sen var de körda – de kämpade men förlorade ändå, utan att svika.

För övrigt:

Erik Adielsson blev dagens man. En dubbelseger på V75 och så höll han på att trilla ur vagnen 100 kvar när han drog tussarna på urstarke Alvena Liston. Lite läskigt.

Fama Currit hittade formen igen efter ”sju svåra år”.

Hur bra är Timjans Kap? Hur bra som helst?

Verdi Sund bjöd jag på. Han var väl klar?

Scarlets Aino – Årets Klassklättrare? Så känns det.

Micke Nybrink