Experten dömer ut fusket: "Tjänar mer på att pinka före"

"Inte mer än halv meters skillnad"

SPORTBLADET

Två nationer hamnade i bråk, en idrottsman kände sig förföljd och det internationella skidförbundet dundrade om osportslighet.

Allt på grund av ett norskt ärmfusk – som nu döms ut av TV-fysikern Patrik Norqvist.

– Om du går och pinkar innan du hoppar tjänar du säkert mer än vad du gör på det där, säger han.

Foto: ANDERS CARLSSON
Patrik Norqvist.

Norrmannen Anders Jacobsen vann backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen före Schweiz superstjärna Simon Amann.

Efteråt publicerade schweiziska tidningen Blick en artikel där de menade att "Amann fallit offer för ett bedrägeri". Bedrägeriet bestod av att Anders Jacobsen haft längre tröjärmar än vad regelverket tillåter – och därför dragit stora fördelar.

Det norska landslaget slog tillbaka och Anders Jacobsen berättade för VG att han kände sig förföljd av journalister som ville granska hans dräkt. Men FIS, det internationella skidförbundet, har i efterhand givit Jacobsen en kraftig reprimand med motiveringen att fusket "är ovärdigt en stor idrottsman".

Handlar om luftmotstånd

Fast hur stor roll kan lite tyg på en ärm spela?

Sportbladet bad fysikern Patrik Norqvist, känd från bland annat Kanal 5-programmet "Boston Tea Party", reda ut det hela.

Han förklarar att vad det faktiskt handlar om är luftmotstånd. Och luftmotståndet en backhoppare får är större nu jämfört med innan Jan Boklövs v-stil gjorde entré.

– Luftmotståndet beror på arean. Varenda luftpartikel som träffar dig underifrån trycker dig uppåt och du vill att luftmotståndet ska ta bort så stor procentuell andel av tyngdkraften som möjligt. Om du har tio procent större area, då får du tio procent mer luftmotstånd och din flygförmåga blir tio procent bättre. Det är lite förenklat, men grovt sett är det så, säger Patrik Norqvist.

Jämför med simning

Ärmarna på Anders Jacobsens superdräkt slutar en bra bit ner på händerna. Det gör att det området får större area än vad man får vid en normal dräkt, förklarar Norqvist.

– Om man skulle mäta hur mycket skugga som finns under händerna blir det några kvadratcentimeter mer. Det är som i simning när man har sådana plattor när man tränar. De finns till för att öka arean och dra mycket vatten bakåt, säger han.

"Är som Gunde Svan"

Men den schwieziska teorin om att Jacobsen hoppat flera meter längre tack vare sina tröjärmar sågas av fysikern.

– Jag tror att det där är lite som med Gunde Svan, när han filade bort ett halvt gram på stavspetsen. Jag kan aldrig tänka mig att det blir mer än en halvmeters skillnad. Det skulle kunna bli 95,7 istället för 95,3 meter, säger Patrik Norqvist och fortsätter:

– Om du pinkar innan du hoppar tjänar du säkert mer. Att du går ner några hekton på att du går och pinkar innan, det tror jag nog kan vara viktigare. Nu kan jag inte matematiskt visa det, men jag kan tänka mig det, säger han.

Varför är det viktigt att väga lite?

– Det handlar om den procentuella balansen mellan arean och tyngdkraften. I princip ska man vara så lätt som möjligt, men ganska bred. Man ska vara väldigt platt, det vore det optimala. Det är klart att det inte går att säga att den som är bredast vinner, men givet att de är precis lika bra i övrigt är det det som avgör.

FAKTA

Så säger reglerna

Dräktens omkrets får vara max tre centimeter längre än hopparens kropp.

Luftgenomströmningen under dräkten får inte överstiga 30 liter.

Tyget på dräktens ärm får inte gå över "kulan" på handleden.

Blixtlåset ska vara helt uppdraget i halsen.

Längden på skidorna beror på hopparens längd.

Pjäxan ska passa foten och man får inte ha större skostorlek än vad man har i verkligheten.

Källa: VG