Fantastiskt när Norge nådde svensk nivå

- men Alsgaard får finna sig i obekväma frågor

SPORTBLADET

CAVALESE

En sån härlig tremil!

Masstarten är överlägsen, när vi får en avslutning som denna: utbrytaren inhämtad och på upploppet kommer tre landsmän i bredd.

I mitten Thomas Alsgaard med Anders Aukland och Frode Estil på varsin sida.

Tre norska 72:or som grejar norrmännens femte trippel genom alla tider.

Grattis Norge!

Äntligen har ni nått svensk nivå.

Så kan man väl få raljera en sån här dag, då den norska överlägsenheten i klassisk skidåkning framstår så tydligt.

Det här var alltså femte gången som de norska herrarna la vantarna på alla tre medaljerna.

Till skillnad mot Sverige har man dessutom en damtrippel från 20 km i VM 1985 (Nykkelmo - Pettersen - Bøe) - men den låtsas vi inte om i dag...

Grundade för trippeln -92

Den senaste norska trippeln tog Vegard Ulvang, Björn Dählie och Terje Langli i Albertville 1992, på öppningsdistansen 30 km, och intressant just denna dag är vad som samtidigt hände vid de norska juniormästerskapen i Raufoss, i äldsta juniorklassen, födda 1972.

Som vanligt handlade det bara om tre löpare: Thomas Alsgaard, supertalangen från Eidsvoll, som vann före Osebergs Anders Aukland och bronset gick förstås till - Frode Estil från Sörli...

Damklassen vanns förresten av en viss Bente Martinsen.

Redan då visste Anders Aukland och Frode Estil att ingen dubbelstakar som Thomas Alsgaard, och därför visste de också att de skulle vara chanslösa mot honom på upploppet även år 2003.

På ren rutin fällde Alsgaard även nu fram högerknät, men det behövdes egentligen inte.

Mathias kommer

Det hade säkert varit en annan historia om inte Mathias Fredriksson försvunnit ut i snön efter två tredjedelar av sträckan, och när han sen arbetat sig ikapp de 20 förlorade sekunderna, hade han inte kraft tillräckligt att fortsätta.

I mål gled Mathias med händerna höfter fäst som uppgiven nia - 11,3 sekunder efter Alsgaard.

Men, och det är viktigt, det var ändå ett lopp som lovade mer av Mathias, hela tiden på bettet och i ledningen såg han riktigt stark ut.

Apropå stark dröjde det inte många minuter in på presskonferensen, innan Alsgaard fick en fråga om sina blodvärden.

- Dom växlar, från 155 till 165. Bland annat beroende på hur mycket jag dricker, svarade han.

En insinuant fråga, men naturligtvis ställd i skenet av det aktuella Fallet Kaisa Varis, och tyvärr får även "tidernas mästare" finna sig i denna typ av misstankar.

Så snett har skidornas rättsuppfattning nämligen hamnat.

Man kan, enligt denna rättsuppfattning, inte som Thomas Alsgaard en säsong bara visa upp världscupplaceringar som 18 - 14 - 30 - 36 - 16 eller åka norska mästerskapen några veckor före VM och bli nummer 11, 8 och 32.

Norska misstankar

Inte ens under en säsong fylld av skador och sjukdomar.

Själv hade jag överhuvudtaget inte tänkt i såna banor, innan norska (!) journalister började fråga efter min åsikt i frågan.

För mej är Thomas Alsgaard en mästare, om det behövs, i att kunna fokusera på ett enda mål under en säsong.

Vi har haft såna i Sverige också.

Minns Sixten Jernbergs 1964, då han vann ett enda lopp.

Säsongens sista: femmilen på OS.

Lasse Sandlin

ARTIKELN HANDLAR OM