”Jag vill bli ännu råare”

Marit Björgen om den tuffa träningen, sex OS-guld i Turin och att vika ut sig

Foto: Line Möller/VERDENS GANG
Marit Björgen Född: 21 mars 1980. Bor: Rognes, Norge. Klubb: Rognes IL. Civilstånd: Pojkvännen Fred Börre Lundberg (OS-guld i nordisk kombination 1994). Fritiden: Gå på bio, umgås med vännerna och titta på sport som skidskytte, handboll och friidrott. Fotboll kan jag vara utan. Meriter: Fyra VM-guld, ett VM-silver, ett VM-brons, två NM-guld, ett NM-silver, två NM-brons, 22 världscupsegrar, en totalseger i världscupen (2005), två totalsegrar i sprintcupen (2005 och 2004).
SPORTBLADET

BEITOSTÖLEN

Hon kallas "Råskinnet från Tröndelag".

Ingen tränar mer, hårdare och bättre än Margit Björgen.

- Jag vill bli ännu råare. Jag tror inte att jag kan bli tillräckligt rå, säger Björgen, som i går krossade startfältet på 10 kilometer klassiskt i världscuppremiären.

Sportbladets Johan Flinck har träffat tjejen som kan bli den största OS-drottningen någonsin i ett vinterspel.

Nationalsport heter langrenn; nationalidolen Marit Björgen.

Då blir det 13 intervjuer på två timmar.

Alla vill ha en del av Norges nya älskling och Sportbladet får som enda svenska media en pratstund med 25-åringen som kan ta sex OS-guld i Turin och bli historisk.

- Men mitt mål i OS är tre-fyra medaljer, säger hon där vi sitter på hotellet i Beitostölen två dagar före världscuppremiären i traditionell längdåkning (sprintcupen tjuvstartade i oktober, gissa vem som vann...).

Men i nästa andetag säger hon också att hennes målsättning på lördagens 10 kilometer klassiskt är en placering på topp-sju.

Utklassning direkt

I går fick vi facit: en förkrossande seger med 21 sekunder...på 10 kilometer!

- Det var väl lite spel för galleriet, säger hon efteråt om den blygsamma målsättningen.

- Men det var ju ändå ingen som trodde på mig, skrattar hon.

Nej, varför skulle vi göra det?

Marit Björgen tog fem medaljer, varav tre guld, i Oberstdorf-VM i februari.

Hon visade att hon kan prestera som bäst när det gäller som mest då hon inför den sista distansen, tremilen, hade tagit allt utom ett individuellt guld och dessutom bommat på den mest givna distansen - sprinten. Hon hade heller aldrig vunnit ett internationellt lopp längre än en mil.

Men med ett mäktigt ryck i sista backen tog hon guldet.

- Mitt största ögonblick i karriären.

Hon följde upp med att ta hem den totala världscupen på 1320 poäng - otroliga 569 poäng före tvåan Katerina Neumannova. Det kan jämföras med herrettan Axel Teichmann som lyckades skrapa ihop 584 poäng totalt.

Oslagbar på sprinten

Hon har inte förlorat på sina favoritdistanser sprint i fristil och 10 kilometer klassiskt sen i oktober 2003 respektive januari 2004.

Förklaringen?

- Den som tränar bäst vinner mest, säger hon själv.

Och ingen tränar lika hänsynslöst som Marit Björgen.

I år har hon ökat från 800 till 850 timmar, och då räknas inte teknikträning och mental träning in.

Men det handlar inte bara om kvantitet utan också kvalitet.

- Jag skulle kunna träna fler timmar men då skulle det gå ut över intensiteten.

"Ingen tränar lika hårt"

Och intensiteten är högre än hos någon annan.

- Ingen tränar lika mycket hård träning som Marit, säger hennes tränare Svein Tore Samdal.

Det är han som slipat rådiamanten Björgen.

För Marit har alltid varit en stor talang. Hon gjorde sin första skidtävling när hon var sju år, och det skulle ta ytterligare sju år innan någon besegrade henne.

Och då var det faktiskt en svenska.

- Det var ett lopp i Sverige. Mariana Handler slog mig.

16 år gammal, som Norges bästa i sin åldersklass, började Björgen på skidgymnasiet och där träffade hon Svein Tore Samdal för första gången.

Sedan dess har Samdal varit Björgens tränare och när hon tog klivet in i a-landslaget 2002 blev han också tränare för hela damlandslaget och stod för ett regimskifte

88 träningstimmar i augusti

En hel generation norska stjärnor lade av och Björgens generation tog över - med hårdare träning än någon tidigare sett under ledning av Samdal.

- Det vanliga i skidvärlden är att köra två-tre hårda pass i veckan under de tuffa perioderna.

- Vi kör tio-tolv hårda pass under en tiodagarsperiod, däremellan kör vi det som resten kallar "normalt", alltså två-tre hårda pass i veckan. Tjejerna gör fem till åtta såna tuffa perioder denna säsong.

Den enda som gör åtta är Marit. I fjol hade hon sju såna här helvetesperioder.

- Jag har tränat mer på allt i år. I augusti hade jag 88 träningstimmar.

Hur orkar du - vill du ibland inte bara slippa all hårdträning?

- Nej, jag älskar att testa hur mycket kroppen tål. Det är det som driver mig.

Går inte att kopiera

Den svenske förbundskaptenen Inge Bråten menar att det inte går att kopiera Björgens träning.

- Hon tål mer träning än någon annan. Det är farligt att göra undantaget till regel, säger Bråten.

Björgen själv menar att det är uppväxten på gården hemma i Rognes som gjort att hon tål den kopiösa träningen.

- Jag har alltid varit van vid att ta i hemma på gården, ända sedan jag var liten.

I februari kan bondtösen ta sex OS-guld.

- Ingenting är omöjligt, men man måste vara lite realistisk också.

Säger tjejen som flyttat gränserna för vad som är realistiskt flera gånger om det senaste året.

Marit Björgen sätter betyg på…