Felval bakom svenskfiasko

Bergström: Vallarna måste börja testa i rätt miljöer

Foto: Foto: Scanpix
Marcus Hellners skidor gjorde att han halkade efter rejält i går. Till sist slutade han på 48:e plats.
SPORTBLADET

Toblach, Italien. Åh, denna nonchalans.

Efter ännu en skidflopp räcker det inte att be vallachefen Larry Poromaa dra åt skogen.

Han måste dra åt Norge!

De sista pallhoppen är borta.

Charlotte Kalla försökte, men är inte stark nog att ta rygg på täten. I går var hon sämre än alla fem som ligger före i totalen.

Värre är att Marcus Hellner knappt fick mäta krafterna. Inför starten kändes inget skidpar bra, under klättringarna trippade han och brände kraft, i mål var han 48:a och sur.

Jag tänker inte skylla allt på skidorna. I går bör exempelvis inte Petter Northug heller vara nöjd med sitt par, men hans åkstil parerar dåligt glid eller fäste bättre än Hellners.

Svenska vallare får problem när det är nollgradigt och blötsnö. Då är det ofta bäst att rugga skidorna, alltså att inte använda fästvalla utan sandpappra på undersidan. Felval kostade Johan Olsson en given VM-medalj, sannolikt guld, 2009. Felval förstörde Hellners andra etapp för en vecka sedan och felval förstörde gårdagen.

Fast vallachefen Larry Poromaa betonar att valet inte är allt, man måste rugga bra också.

– Ruggar du för mycket går det för tungt, ruggar du för lite släpper det. Det är svårt. Det är inte bara att rugga.

Jag frågar honom om han anser att Sverige är lika bra som de andra länderna på att rugga.

– Ja. Jag tror inte vi är sämre än något annat land.

Sedan frågar jag Per-Åke Yttergård, nationell chef:

– Vi skyller inte i från oss. Vi måste utveckla de här bitarna, säger han och fortsätter:

– Det kan mycket väl vara så att vi inte har varit tillräckligt alerta sedan Vancouver. Där kanske Norge satt ner, fokuserade, och nu lyckas de.

Blivit omsprungna

Inför förra OS, alltså i anslutning till Olssonfloppen i VM, tränade de svenska vallarna på blötsnön och graddansen runt nollan. Herrstafetten blev deras examen och där var de svenska skidorna överlägsna rivalernas.

Men sedan fruktar alltså längdlagets högsta ansvariga att jobbet stannat av och att andra har gått om. Norge, med vallavärldens högsta budget, men kanske också andra länder som är mer vana vid det klimatet.

Det sista får inte vara ett argument längre. Nej, Sverige har sällan ruggförhållanden, men så tävlar åkarna sällan på hemmaplan heller. Trots tids- och resursbrist måste vallarna testa i de miljöer där säsongens viktigaste tävlingar går. Var det överraskande att Tour de ski hölls i Tyskland och Italien?

Kan bryta kontraktet

I april har skidförbundet rätt att bryta Larry Poromaas kontrakt. Yttergård säger att vallachefen inte ska vara rädd, men att ”vi absolut följer resten av säsongen noga”.

I slutet av samtalet bedyrar den nationella chefen att det efter säsongen blir ökad satsning på den här sortens underlag. Jag frågar – nej, jag går nog ur min reporterroll och stönar tjurigt - ”ska vi inte testa i Norges ruggförhållanden oftare?”.

– Ja. Visst. Vi ska titta mer på det, svarar Yttergård och lägger till:

– Om de släpper oss över gränsen.

FAKTA

DET HÄR ÄR PROBLEMET:

 Vid ymnig nederbörd och en temperatur som åker hiss mellan plus och minus blir underlaget förrädiskt. För vallarna står valet mellan att applicera fästvalla eller sandpappra (rugga) under skidorna.

 Det klimatet är vanligt i Norge, norr om Bergen, men också runt om i Alperna. Däremot inte i Sverige.

 Svenska vallare ökade kunskapen om ruggning inför OS i Vancouver 2010. Efter herrarnas stafettguld påpekade norrmännen att svenskarnas val av ruggade skidor var smart och rent av avgörande.

 Före och efter spelen har svenskarna misslyckats i klimatet. Efter Tour de skis andra etapp rasade de svenska herrarna för att de valde ruggat medan de andra tog fästvalla. Hellner sa att han hade krafter men för dåliga skidor.

 Nationelle chefen Per Yttergård säger nu att Sverige måste utveckla det området och att det kommer ske efter utvärderingen i slutet av säsongen.

 Han vill se fler tester på plats i andra länder, troligen i Norge.

ARTIKELN HANDLAR OM