Blaskig kamp när vintern spårar ur

Vasaloppschefen: Vi hade en halv meter djup sjö mitt i spåret

1 av 6 | Foto: MAGNUS SANDBERG
Nio mil att skotta Det skulle kunna vara Gustav Vasa själv som står här och skottar. ”Jag kommer från Timmersdala, bredvid Lerdala, Markus Hellner-land. Men jag pratar dalmål också”, säger Bengt Andersson, en av hundratals frivilliga som just nu kämpar mellan Sälen och Mora för att Vasaloppet ska kunna genomföras.
SPORTBLADET

Vasaloppet är 90 kilometer långt och tio meter brett.

Men på sistone har ett annat mått varit av större intresse.

- Vi hade en halv meter djup sjö mitt i spåret, säger sportchef Johan Eriksson.

Vi tar det från början - från starten i Sälen, alltså.

Här snöar det i sidled och vintergatan genom byn känns oändlig när vi framåtböjda går bort mot Vasaloppets startfållor. De ser vita och snöiga ut, men ett antal grävmaskiner och ett långt, sörjigt dike avslöjar att det inte alltid har varit så.

Det varma vädret i början av veckan gjorde att myrarna tinade och släppte upp vatten genom snön. Hade den första söndagen i mars i stället varit den sista tisdagen i februari hade Vasaloppet ställts in, berättar sportchef Johan Eriksson.

Men när han nu spår framtiden känner han sig tämligen säker på att det blir en ny tävling i fäders spår i övermorgon.

”Kan ta hela natten”

Fäder som Sven-Åke Lundbäck. Ända sedan han drog ifrån alla konkurrenter i de flacka men förrädiskt långa och sega backarna upp mot Oxberg 1981 har de kallats Lundbäcksbackarna.

Pistmaskinist Kalle Rommedahls heroiska insats vid samma stigning 33 år senare lär inte ändra på det, trots att Vasaloppet 2014 sannolikt inte blivit mer än en våt fläck i historieböckerna om det inte vore för honom och hans kolleger.

- Vi håller på tills det blir klart. Det kan ta hela natten … det får ta hela natten, säger han.

När funktionärer och frivilliga är färdiga ska även det 90:e Vasaloppet bli 90 kilometer långt och överlag tio meter brett. På sistone har det dock handlat mer om loppets djup.

- Här var det en 100 meter lång sjö med ett djup på 50-60 centimeter, säger sportchef Johan Eriksson vid det vanligtvis ökända köldhålet Tennäng mellan Mångs­bodarna och Risberg.

Nu har spårgatan grävts upp, en vägtrumma för avrinning grävts ner och ett nytt lager med snö skyfflats dit.

Alla vill ställa upp

- Det är så fantastiskt att se alla dessa människor som ställer upp, inte bara från organisationen, utan männi­skor runt om i bygden som kommer hit och vill hjälpa oss, säger Johan Eriksson.

En av de frivilliga heter Bengt Andersson, är 68 år gammal och har ett Gustav Vasa-skägg så mäktigt att man hade kunnat transportera snö till spåren i det.

”Åker omkull”

- Jag är här, eftersom det är glada människor överallt. Stora och små, gamla och unga. En åker omkull och en annan på rekordtid, det är skitroligt, säger han.

Om det blir någon rekordtid i det 90:e Vasaloppet och vem som vinner låter vi vara osagt. Men vi kan ju chansa på att det avgörs med ett ryck i de nypistade Lundbäcksbackarna.

Starten blir en smal sak

Vasaloppet har ställts in tre gånger, 1932 och 1990 på grund av snöbrist. Även när loppet ställdes in 1934 uppgavs orsaken vara snöbrist, men förklaringen låg snarare i att inte ens 20 anmälningar kommit in.

Vasaloppet 2014 fulltecknades (15 800 deltagare) på bara tio minuter när anmälan öppnade den 17 mars i fjol.

På starten i Sälen finns normalt 52 spår i bredd. Men på grund av rådande väderläge är målet i år att komma upp i 25.

3 500 funktionärer är engagerade under årets vintervecka (Kortvasan, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Öppet spår, Halvvasan, Stafett­vasan och Vasaloppet).

Varje deltagare i Vasaloppets vintervecka dricker nästan en liter blåbärssoppa. Tillsammans drack de 41 600 liter i fjol.

Jörgen Brinks sluttid 3.38.41 från 2012 är den snabbaste någonsin. Snabbaste damtid någonsin är norskan Vibeke Skofteruds 4.08.24. Även hennes tid är från 2012.

Den sämsta tiden i ett Vasalopp är IFK Faluns O Larssons från 1922: 14.11.00. Ett rekord som inte lär slås i första taget. Nuförtiden stänger målet i Mora tolv timmar efter starten.

Varje åkare i Vasaloppet går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp.

ARTIKELN HANDLAR OM