Jönssons överrenskommelse med stjärnan på upploppet

Foto: TT
Sundby och Jönsson.
SPORTBLADET

LENZERHEIDE/STOCKHOLM. Emil Jönsson var chanslös i finalen.

Då gav han upp spurten till Martin Johnsrud Sundby.

– Vi tittade på varandra, ska vi spurta om det? Då var det nej, säger han.

Teodor Peterson rök redan i prologen. I stället var Emil Jönsson och Oskar Svensson var de enda av herrarna som tog sig vidare till kvartsfinal. Svensson åkte ut där, men Jönsson tog sig hela vägen till final.

Där fick han tufft motstånd mot Sergej Ustiugov, Federico Pellegrino, Finn Hågen Krogh, Martin Johnrud Sundby och Dario Cologna.

Det blev för tufft. Jönsson orkade inte utmana giganterna och slutade femma. Italienaren Federico Pellegrino tog tredje raka segern i fristilssprint före ryssen Sergej Ustiugov och norrmannen Finn Hågen Korgh.

”Tittade på varandra”

Favoriten i Tour de ski, Martin Johnsrud Sundby, slutade fyra före Jönsson.

– Det var ganska tufft. Herregud, jag pratade med Sundby, det gäller ändå att spara lite på krafterna, det är ju en tremil i morgon, säger Jönsson som kom överens med Johnsrud Sundby om att inte spurta på upploppet.

– Vi tittade på varandra och sa: ”ska vi köra om det?”. Då var det nej.

”Vallarna blev sura”

Jönsson var även taktisk i kvartsfinal för att få en enklare väg fram till final. Det gav honom dock mindre vila mellan heaten.

– Jag gjorde en taktisk grej i första heatet och valde att bli tvåa. Vallarna blev skitsura på mig, men jag tänkte lugn, jag har åkt sprint förut. Det var en bra grej, vi tog oss till final, men det kostade på.

Var det den taktiska grejen som avgjorde i slutändan?

– Skulle man gå för att vinna är det klart att det är bättre att gå i den övre halvan, men nu tog jag mig ju till final och fick jättemycket bonussekunder. Jag kan ju inte tycka att det är kasst, men det är inget kul att ha tokstumma ben. Det blir skillnad, man är helt inställd på att det är en tour. Det ligger i bakhuvudet, vi har ett helvete kvar i morgon.