”Astmamedicinen har ingen effekt”

Experten: Friska idrottare gynnas inte av det

Foto: ALF ØYSTEIN STØTVIG, VG
Siri Halle var aktiv var aktiv på 90- och inledningen av 2000-talet.
SPORTBLADET

Den norska skidåkerskan Siri Halle ska på 90-talet ha fått rekommendationen att ta astmamedicinen Ventoline – även fast hon var frisk.

Helt meningslöst, enligt astmaexperten Nikolai Stenfors.

– Slutsatsen inom forskningsvärlden är att det inte har någon effekt, säger han till Sportbladet.

I dag gick den norska före detta skidåkerskan Siri Halle ut med att det norska skidlandslaget rekommenderades sina åkare att ta astmamedicinen Ventoline trots att de var friska.

Enligt dem skulle skidåkerskan få en fördel av att inhalera medicinen.

– De sa att jag skulle tjäna tid på det, sade Halle då.

"Den har ingen nytta för en frisk person"

Nikolai Stenfors, astmaspecialist vid Umeå Universitet och Östersunds Sjukhus, har skrivit flera avhandlingar om astma och idrott.

De senaste åren har forskare runt om i världen konstaterat att astmamedicin inte har någon effekt på friska idrottare och bör därför inte användas.

Stenfors menar att det till och med kan vara farligt för en frisk idrottare att ta medicinen. 

– Det finns ingen prestationshöjande i att använda sig av astmamedicin, du har ingen nytta av det. Slutsatsen inom forskningsvärlden är att det inte har någon effekt.

Kan det vara prestationsförlängande?

– Nej, det finns ingen risk eller chans att den friska människan kan förbättra sin prestation. Det finns en bevisad effekt på att astmamedicinen inte har någon nytta för en frisk person, däremot kan man få biverkningar i form av hjärtklappningar, muskelkramper och allmän oro.

"En placeboeffekt"

För fem år sedan tog Wada bort dispenskraven för vissa läkemedel i astmamediciner. Det menar Stenfors har lett till att fler idrottare på ett enklare sätt kan få medicinen utskriven på prov, trots att de inte har diagnosen.

– Eftersom astma är så vanligt är det lätt att tro att alla med andningsbesvär har astma. Då det det vara lockande att ställa den diagnosen och sätta in medicin. Kanske är det så att någon lagkompis har provat det och upplevt att man blivit bättre, säger Stenfors.

En sorts placeboeffekt alltså?

– Det tror jag, och det förekommer. Genom åren har jag träffat ett stort antal skidåkare utan astma som har testat astmamediciner och det är många som, framför allt i början, upplever att de har fått en effekt den första månaden men sedan har börjat avta, säger han.

"Bekymmersamt"

Stenfors har själv aldrig arbetat tillsammans med något skidförbund. Däremot har han flera gånger fått förfrågningar om att ställa diagnoser, någonting han själv är väldigt nogrann på.

Enligt hans egna erfarenheter upplever han att förbunden i dag försöker vara allt mer noggranna när de vill ställa diagnoser.

Men att Wadas dispenskrav togs bort anser han är problematiskt.

– Det är bekymmersamt då många av läkemedlen är borta från listan. Då är det lättare att prova medicinen och skriva ut den. Direkt när dispenskraven var borta såg man att utskrifterna av astmamediciner ökade, säger han.

ARTIKELN HANDLAR OM