Sportbladet testar utskällda medicinen

”Benen pressar på – som om de vill springa fortare än andningen klarar”

1 av 2
SPORTBLADET

I helgen drar världscupen i skidor igång.

Den gör den efter en turbulent försäsong med dopningsskandaler och en harklande astmadebatt.

Inför tävlingarna i finska Ruka vill vi veta mer.

Sportbladets reporter har inhalerat och maxtestat sig med astmamedicin i syftet att få veta hur kroppen reagerar.

Samtidigt pekar astmaexperten Lars Larsson ut kryphålen i Wadas regelverk.

Foto: Anders Deros

Hur kommer det sig att friska skidåkare använder astmamedicin?

Efter att ha lyssnat på experter och åkare, fått höra konspirationsteorier och initierade spekulationer bestämde jag mig för att testa själv.

Efter en månads bruk av Ventolin kliver jag upp på löpbandet för ett maxtest.

Jag gör det med en hand som darrar av astmamedicinen.

I går kväll landade jag i finska Kuusamo. Med på flyget fanns stjärnor som Marit Björgen och Ingvild Flugstad Östberg. På lördag kickar de igång världscupstävlingarna.

Uppladdningen har inte varit sig lik för dem. Eller för någon annan. Norges problem har blivit skidvärldens dilemma.

Therese Johaug väntar på sitt straff för brott mot dopningsreglerna och i svallvågen efter Martin Johnsrud Sundbys felaktiga astmabruk har en vild debatt kring bruk av just astmamedicin härjat.

Min uppladdning har också varit speciell.

Jag har en inhalator i packningen.

Jag har inte astma, men jag har använt luftrörsvidgande Ventolin Evohaler i en månads tid för att se vad som händer med kropp och sinne.

I onsdags genomförde jag ett maxtest med en Ventolindos på 800 mikrogram, gränsvärdet i Wadas nya regler.

Låt mig återkomma till hur det gick och ta det för vad det är. Det är ingen vetenskaplig studie, utan låt oss kalla det för ett journalistiskt experiment inför vinterns skidsäsong.

Det är min berättelse i jakten på att stilla reda ut: vad händer när man som frisk person tar astmamedicin?

Friska norska åkare har använt astmamedicin

Skidåkare är jämfört med genomsnittliga befolkningen oftare drabbade av astma, det vet vi och det beror delvis på de svåra förhållanden som de tränar och tävlar i. Kall luft ner i lungorna i samband med hög ventilation under många år sätter sina spår i luftrören.

Åkare som får diagnosen astma använder astmamedicin, det är inget märkligt med det. Flera av de framgångsrika svenska har diagnostiserad astma.

Men under hösten har vi fått veta att även friska åkare i Norge erbjudits och använt astmamedicin. Det har också framkommit att norska juniorer fått astmamedicin via nebulisator under junior-VM i Rumänien i februari.  Petter Olberg, norska landslagets nya chefsläkare, som själv var med i Rumänien har bekräftat nyheten och hänvisar till svåra väderförhållanden och åkare med astmatiska besvär.

En sammansatt grupp av nordiska experter med kunskap inom medicin, juridik och etik utreder bruket av astmamediciner inom norsk skidåkning.

Svenska professorn Kjell Larsson, som arbetar vid enheten för lungor och luftvägar, vid Karolinska Institutet deltar.

Han meddelar mig under torsdagen att han inte kan uttala sig förrän utredningen blir offentlig och när den blir det är inte kommunicerat.

Till dess kan bruket av astmamediciner fortgå.

Jag har alltså inte astma – vilket en spirometriundersökning för tre år sedan kan dokumentera – och jag är absolut ingen elitidrottare, utan en högst hygglig medelålders motionär. En trebarnsmamma på 47 år som joggar i behagligt tempo ett par dagar i veckan och tränar yoga.

Foto: Anders Deros
Petra Thorén under ett av testerna.

Genomfört två tester

Jag har en tuffare träningsbakgrund, men det var många år sedan och numera blir det få intensiva pass.

Jag har genomfört två tester, båda identiska där vi mätt maximalt syreupptag och laktathalter, alltså mängden mjölksyra i musklerna. Ett utan astmamedicin, ett med.

Testerna har genomförts på High Performance Center i Växjö under ledning av Henrik Wagner. Experterna på centrat har dock inte analyserat resultatet och vi har betalat för oss.

Det första testet, som genomfördes i september, var intressant. Jag har aldrig tidigare gjort ett liknande test och visste inte vad som väntade. Den instängda känslan i masken, sticken i fingrarna men framförallt känslan av att vilja slita av sig slangen och lämna rummet när mjölksyran och pulsen blev hög var svår att hantera.

Min beundran för den träning som skidåkare underkastar sig växte.

Ett riktvärde är det så kallade testvärdet, som man får fram genom att dela det maximala syreupptaget med kroppsvikten. Mitt värde landade på 48 vilket enligt referensvärdena får anses som riktigt bra i min ålder, men som inte hade räckt för att hänga Charlotte Kalla i hasorna mer än ett par meter.

Armen darrade i flera timmar

Direkt efter första testet började jag använda Ventolin Evohaler, 100 mikrogram. Medicinen är ett av de läkemedel som enligt antidopningsbyrån Wada är tillåtet att ta utan dispens om man ligger under gränsvärdet 1 600 mikrogram per dygn.

Jag har tränat med låga doser, vilket talar mot en effekt. Enligt vissa studier kan det vid extremt höga doser ge en viss effekt även på uthålligheten, men annars inte. Och man snackar då om doser som är 20 gånger högre än de jag använt.

Doserna som jag tagit regelbundet i en månad har legat på 400 mg (fyra puffar) före träning, en rekommenderad dos till astmapatienter är 100-200. Att de påverkat mig har jag känt. Det tog några dagar innan jag förstod varför min högra arm darrade. Den darrade flera timmar efter att jag använt medicinen. Jag har också känt ett visst obehag i kroppen, en känsla av oro, sannolikt kopplat till en lite högre puls och att jag varit torr i munnen.

Foto: Anders Deros

Inget jag någonsin skulle rekommendera

Biverkningar kan förekomma och darrningar är vanliga, men ändå obehagliga. Att testa medicin på det här är förstås inget som jag någonsin skulle rekommendera till unga idrottare. Inte äldre heller för den delen.

Mina obehag har dock försvunnit när jag tränat. Jag har mellan testerna kört på precis samma sätt med astmamedicin som tidigare och inte ökat belastningen så inte det ska avgöra andra testet. Men känslan på mina joggingpass har varit märklig. Det har varit som att benen pressat på, att de har velat springa fortare än vad andningen mäktat med. Jag har tvingats dra ner på tempot.

Testperioden har störts av en veckas sjukdom, men när jag i onsdags återvände till Växjö hade jag varit frisk i en tid och hunnit komma igång.

Och där står jag då igen, men en slags skräckblandad förtjusning framför löpbandet.

Testvärdet förvånande

Foto: Anders Deros

Inför sista testet använder jag 800 mikrogram Ventolin. Jag känner av intaget. När jag kliver upp på bandet är pulsen från start lite högre, men känslan jämförbar med den vid första testet. Det är när jag får upp pulsen över 173 slag per minut som min upplevda ork känns bättre. Jag har större kontroll när farten ökar.

Vid första testet tvingades jag dra i nödbromsen under slutet av treminutersintervallen på 14 kilometer i timmen. Nu hanterar jag den intervallen och klarar 75 sekunder på 15 kilometer i timmen. Sen släpper jag taget, sätter mig ner och kvider som om jag skulle förlösa ett fjärde barn.

Prestationen är i längd och hastighet bättre, jag får upp pulsen till 183 slag per minut och orkar mer. Därför är testvärdet förvånande. Det är aningen sämre än vid första testet, det kan delvis förklaras av att jag faktiskt varit sjuk.  Jag har också ett marginellt sämre värde när det gäller VO2 liter/minut – alltså mängden syre min kropp kan få ut och använda per minut. Jag alstrar alltså mer mjölksyra, får in mindre syre i kroppen, men hanterar smärtan bättre.

Det är inte utan att man funderar över de studier som pekar på att det finns en viss anaerob effekt.

Testvärdet visar inga fördelar alls med astmamedicin, resultat var rent av lite sämre.

Samtidigt var min prestation bättre och känslan mer positivt.

Det kan bero på faktorer som att jag visste vad som väntade, att jag var mentalt inställd på att hantera utmaningen bättre.

Den kan också vara en ren placeboeffekt: jag tror att astmamedcinen ska hjälpa mig.

För siffrorna till trots så orkade jag springa lite längre och pressa mig lite mer med astmamedicin i kroppen.

Men jag hade svårt att skriva min signatur under testresultatet för högerhanden skakade.

FAKTA

Så genomfördes testerna:

Båda testerna har genomförts på identiskt vis på High Performance Center i Växjö med Henrik Wagner som testledare.

Det är ett VO2 max syreupptag med laktathalter (mjölksyrahalter) som går till så att man springer intervaller på tre minuter och vilar en minut, då laktatet mäts. Mellan varje intervall ökas tempot. Man startar på 9 km/h.

High Performance Center har endast genomfört testerna, ingen av företagets anställda har varit delaktiga i tolkningen av testresultatet.

Testvärde: Mitt maximala syreupptag i förhållande till min kroppsvikt.

VO2 liter/minut: Mängden syre som min kropp kan få ut och använda per minut. Anges i liter.

Test 1 – utan astmamedicin

Genomfört: 27 oktober.

Så länge höll testet på: 22 minuter och 40 sekunder.

Sluthastighet: 14 km/h.

Maxpuls: 180.

Högsta laktathalt: 14,95 mmol.

Medelvärde tid 30 sekunder

Puls: 174 slag/minut.

VO2/kg - ml/min/kg (det som kallas för testvärde): 48.0.

V02 liter/min: 2.73.

Test 2 – med astmamedicin

(800 mg Ventonlin Evohaler varav 600 mg 10 till 15 minuter före testet)

Genomfört: 23 november.

Så länge pågick testet: 25 minuter och 15 sekunder.

Sluthastighet: 15 km/h.

Maxpuls: 183 slag/minut.

Högsta laktathalt: 16,67 mmol.

Medelvärde tid 30 sekunder

Puls: 181 slag per minut.

V02 max/kg – ml/min/kg (det som kallas för testvärde): 47.3.

V02 liter/min: 2.69.

DET HÄR ÄR ASTMA

Är en kronisk inflammation

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig och att slemhinnan i luftrören svullnar. Detta leder till att luftflödet till lungorna begränsas.

Man delar in astma i två under­grupper: allergisk astma, vanligt hos ungdomar och barn och den utlöses när de kommer i kontakt med ämnen (pollen, kvalster, pälsdjur med mera) som de är överkänsliga mot.

Icke-allergisk astma är vanligast hos vuxna och utlöses av luftvägsinfektioner, kall luft, vissa läkemedel, irriterande ämnen och fysisk ansträngning.

Hur vanligt är astma?

I Sverige har 8 till 10 av 100 personer någon form av astma. Astma är vanligare bland elitidrottare och vanligt förekommande i skidåkningen. Detta beror delvis på att åkarna utsätts för miljöer som är påfrestande för luftrören.

Enligt den norska tidningen VG har 42 av 61 norska OS-medaljörer från 1992 och framåt haft astma.

Men att ställa diagnosen astma för en elitåkare är inte alltid enkel, det finns bristfällig information. Och före behandling (före medicin) krävs en diagnos.

– Att inandas kall och många gånger torr luft under lång tid med väldigt höga ventilationstal skapar en förändring i luftvägarna hos de flesta. Vi vet att man även hos friska åkare som inte har haft en astma­diagnos  sannolikt orsakat en av hård träning i kallt väder under många år, säger Per ”Pliggen” Andersson.

Hur fungerar medicinen?

Det finns olika sätt att medicinera mot astma. Det vanligaste är att använda luftrörsvidgande medicin eller kortison eller en kombination av båda. Den luftrörsvidgande medicinen vidgar luftrören genom att binda till sig speciella ”mottagare” i luftrören, så kallade beta-2-receptorer. Då går en signal till luftrörens muskler att slappna av och luftrören vidgas. För att få medicinen i Sverige krävs en diagnos.

Effekt på friska åkare

I Norge har det framkommit att friska åkare erbjudits och tagit astmamedicin vid problem med luftrören, utan att ha astma. Man hävdar i Norge att åkarna

erbjuds det i ett förebyggande syfte, för att på sikt inte skada sina luftrör? Något svenska experter kommenterar så här:

– Vad jag vet finns det ingenting i ­litteraturen där man har undersökt det. Ett väldigt grundläggande sätt att jobba som doktor är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och detta menar jag är experimentell medicinering, säger Per ”Pliggen” Andersson.

– Jag vill säga att det inte finns studier som visar att astmamediciner på friska individer förebygger uppkomsten eller insjuknande av astma, säger Nikolai Stenfors, astmaspecialist vid Umeå Universitet och Östersunds sjukhus.

Finns det en prestationseffekt för friska åkare?

Enligt flera experter finns det ingen prestationsförhöjande effekt av astmamedicin på friska åkare.

– Det finns flera studier som visat att det inte är prestationshöjande, säger Nikolai Stenfors.

Han påpekar dock att OM man intar luftrörsvidgande medel i mycket höga doser, 20–30 gånger så höga som rekommenderad dos, finns enstaka studier som visar att friska individer förbättrar sin prestationsförmåga:

Mellan 2005 och 2007 publicerades några studier som visade att Salbutamol-tabletter (=Ventoline) ökade kapaciteten att genomföra 30 sekunders maxtest på testcykel, med andra ord den anaeroba förmågan.

– Skulle en skidåkare teoretiskt få ökad anaerob kapacietet på kort sikt får man betala det med att man höjer mjölksyrahalterna, säger Lars Larsson, docent i lungmedicin.

 År 2000 publicerades ett par studier som visade att Ventoline tabletter ökade förmågan/uthålligheten att testcykla på 80% av max kapacitet. Utan salbutamol kunde friska frivilliga cykla mellan 23–28 minuter och efter att ha intagit Salbutamol lyckades de cykla 30–34 minuter.

– Jag kan tycka att dessa studier talar för att höga doser luftrörsvidgande astmamedicin i tablettform kan öka uthållig­heten hos friska individer, kommenterar Nikolai Stenfors.

 2014 publicerades en dansk studie som visade att inhalation av 30 doser Bricanyl förbättrade muskelstyrkan och sprintförmågan.

WADA:s regler gällande astma-medicinering

Alla astmamediciner med beta-2-stimulerare, kräver dispens, förutom:

 Inhalerad salbutamol (maximum 1 600 mikrogram under 24 timmar). Wada har under hösten ändrat reglerna vilket från och med nästa år innebär att man får använda max 800 mikrogram var tolfte timma.

Inhalerad formoterol (maximum 54 mikrogram under 24 timmar); och inhalerad salmeterol för tera­peutiskt bruk i enlighet med tillverkarnas rekommendationer. (Här finns ingen maxgräns då den ändå inte går att mäta i urinprov).

Förekomsten i urin av salbutamol överstigande 1 000 ng/ml (motsvarande 1 mikrogram, att jämföra med Sundby som hade 1,3–1,4 i sina prov) eller formoterol överstigande 40 ng/ml antas inte vara ett avsiktligt terapeutiskt bruk av substansen och betraktas som ett positivt analys­resultat såvida idrotts­utövaren inte, ­genom en kontrollerad farmakokinetisk undersökning, påvisar att det onormala ­resultatet berodde på bruket av en terapeutisk dos upp till ovan angiven maxgräns.

Så här säger RF om astma

Exempel på inhalationspreparat som innehåller salbutamol är Airomir, Buventol, Combivent och Ventoline. Formoterol ingår i bland annat Oxis och salmeterol i Seretaide, Seretide och Serevent.

För inhalationspreparat som kombinerar ovan nämnda beta-2-stimulerare med kortison krävs heller ingen dispens. Ett vanligt sådant preparat är Symbicort.

Observera att övriga beta-2-stimu­lerare i inhalationsform (t.ex. Bricanyl (vanligast i Sverige) liksom alla beta-2-stimulerare i andra beredningsformer

alltid kräver dispens. Inhalerad kortison (till exempel Pulmicort) är inte dopingsklassat.

Så gör åkarna i svenska skidlandslaget

Flera åkare som Anna Haag, Johan Olsson, Calle Halfvarsson, Marcus ­Hellner, Ida Ingemarsdotter har astma och tar mediciner för det. När det gäller doser säger skidlandslagets läk­are Per ”Pliggen” Andersson så här:

– Behöver en åkare en dosering som är över de terapeutiska doserna, det vill säga de doser som vi normalt ger till alla i befolkningen tycker inte jag att han ska vara med och träna eller tävla, säger svenska skidlandslagets läkare Per ”Pliggen” Andersson.

– Jag skulle inte behandla en person som kommer till mig med luftvägsbesvär om vi inte har en tydlig diagnos. Då skulle den åkaren få stå över den tävlingen. Det är så vi har hanterat det hittills, säger Per ”Pliggen” Andersson.

Källor: Wada (World Anti-Doping Agency, Riksidrottsförbundet, Astma- och Allergilinjen, Vårdguiden)

Petra Thorén och Erik Karlsson