De räddade pojkarna från döden i Ånnsjön

1 av 3
SVENSKA HJÄLTAR

Vattnet i Ånnsjön var bara fyra grader när kanoten välte med de 15-åriga konfirmanderna.

– Vi förstod direkt att det var allvarligt, säger Marcus Stålhandske.

Årets skyddsängel är inte en i årets Svenska Hjältar – de är fem skyddsänglar. De var skillnaden mellan liv och död för pojkarna i den iskalla Ånnsjön.

Det var när frivilliga fjällräddarna Marcus Stålhandske, 40, och Jens Göransson, 25, var hemma hos Jens för äta tacos som de hörde om ett drunkningstillbud över radion, med flera inblandade.

– Vi förstod att det var allvar. Jag kastade mig hem och hämtade sjukväska, jacka och kikare. Sedan for vi, säger Marcus Stålhandske.

”En ren lyckträff”

Hos grannen stod Jens båt som var både nyservad och nytankad. De åkte rakt ner mot Ånnsjön. När de kom fram fanns räddningstjänstens Sebastian Landin från Storlien på plats vid sjön – han pratade i två telefoner och en radio samtidigt.

– Då sjösatte vi båten och körde rätt ut på Ånnsjön. Vi såg en båt som sökte och en båt som var på väg in med den förste killen, Gabriel, säger Marcus Stålhandske.

Men räddningstjänsten hade varit nära att missa honom. De tog sikte på räddningshelikoptern som stod och hovrade över en av de andra pojkarna.

– De ser ju att det är en person i vattnet, så de har sikte på honom och kör förbi Gabriel först. Det var en ren lyckträff att de såg någonting alls i vattnet.

Ser en kropp som flyter

– Vi körde in i sundet, men så tänkte vi att en kropp flyter betydligt långsammare i sjön än en kanot gör, så vi bestämde oss för att söka högre upp.

De körde ut 40–50 meter samtidigt som de tittade i kikaren.

– Vi får syn på någonting svart, vi konstaterar när vi började närma oss att ”fan det är en ryggsäck eller en sovsäck”, det är ingen människa i alla fall. Men vi kör ända fram. Då ser vi att det är en kropp som ligger där.

Leo Wågberg slets upp i båten och Marcus och Jens började med hjärt-lungräddning.

– Men det var ju livlöst. Min tanke var ju när vi tog in honom i båten att det här var meningslöst.

– Men vi kör på med hjärt-lungräddning. Jag har ingen aning om hur länge vi håller på, men den andra båten ser att vi lyfter in något i båten så de kör mot oss. Det är Sebastian Landin. Jag bara ställde mig upp och sa till Sebastian att ta över, att fortsätta med hjärt-lungräddning, säger Marcus Stålhandske.

”Gruvsamt att vara i rampljuset”

Marcus satte då högsta fart in mot land. Under tiden fortsatte Jens och nu också Sebastian med hjärt-lungräddning.

Ni trodde inte att han skulle överleva?

– Nä, när luftambulansen flög iväg med de där två killarna var vi tämligen överens om att vi hade lämnat över två som var avlidna. Jag har själv barn i samma ålder, det är klart att man funderade lite.

Och nu – ser du fram emot Svenska Hjältar-galan?

– Ja, nu börjar man väl att se fram emot det. Det är ju gruvsamt att vara i rampljuset. Men det är dels för föräldrarna och dels för att lyfta sambruket som vi har i lag med räddningstjänsten. Jag hoppas det lyfts fram ännu mer – att det här är något som fungerar och räddar liv på landsbygden.

ARTIKELN HANDLAR OM