PRESENTERAS AV

Rolf, 53: Han hoppade på mitt ansikte

SVENSKA HJÄLTAR

Luleå. Rolf Nilsén, 53, haltar fram till brottsplatsen.

Det var här den 110 kilo tunge mannen hoppade jämfota på hans ansikte och krossade hans knä.

– Jag såg honom misshandla en kvinna. Jag var tvungen att gå emellan, säger Rolf.

Foto: gick emellan – misshandlades Trots att han skadades svårt ångrar inte Rolf Nilsén att han ingrep mot den våldsamme 24-åringen. ”Likgiltigheten får inte ta över samhället”, säger han.

Rolf Nilsén, en i hela Norrbotten välkänd kulturskribent, hade haft en trevlig middag med sina vänner i Luleå i mars i fjol. De skulle avsluta med att gå ut och ta en öl tillsammans.

Men Rolf kom aldrig fram till krogen.

I en mörk gångtunnel mitt i centrala stan såg han en man och en kvinna bråka.

– Kvinnan stod intryckt mellan mannen och väggen. Han örfilade henne. Jag och en kollega gick fram och ropade: ”Inte fan ska du slå en tjej”, säger Rolf.

Knuffades omkull

Då gav sig 24-åringen på Rolfs kollega i stället.

– Jag tog tag i mannen och försökte dra bort honom. Han vände sig om och knuffade mig med full kraft, säger Rolf.

Rolf slungades ner på marken. I nästa sekund såg han 24-åringens fötter komma emot honom.

– Jag låg där på rygg och tänkte: ”Nu dör jag.” Han hoppade jämfota på mitt ansikte. Sedan landade han på mitt högra knä. Allt blev svart, jag svimmade, säger Rolf.

Gärningsmannen flydde från platsen men kunde gripas efter att några vakter som jobbade i närheten identifierat honom.

Under rättegången förnekade 24-åringen att han slagit sin flickvän och misshandlat Rolf i gångtunneln. Men tingsrätten valde att tro på Rolf och hans kollega.

”Borde dömts hårdare”

– Han dömdes till villkorlig dom – 125 timmars samhällstjänst. Jag anser att han borde ha åtalats för överlagt mordförsök, säger Rolf.

Misshandeln har satt djupa spår i Rolf. Över ett år senare är han fortfarande sjukskriven på halvtid. Den ständiga värken i hans för alltid förstörda knä kommer aldrig att försvinna – eller den psykiska smärtan.

– Jag hade dödsångestattacker lång tid efteråt, vaknade på natten skrikande och genomsvettig. Dagen före midsommar tappade jag talförmågan. Jag trodde att jag hade fått en stroke men det visade sig att jag fått ett massivt panik-ångestanfall som utlöste posttraumatiskt stressyndrom, säger Rolf.

”Det var värt det”

Skulle du göra om det?

– Ja, ingen kan lobotomera mig så att jag slutar bry mig. Likgiltigheten får inte ta över samhället. Det är värt att betala det pris jag fått betala för att det inte ska bli så.