PRESENTERAS AV

Anki, 76, rensar Lund på fimpar

1 av 2 | Foto: STEFAN LINDBLOM
Ann-Kristin Pivén, 76.
SVENSKA HJÄLTAR

Ann-Kristin Pivén, 76, fick mycket tid över och ville göra något för miljön.

Nu tillbringar hon sin lediga tid med att plocka fimpar på Lunds gator.

– Det är miljarder fimpar som ligger i vår natur och det är gift i varje liten fimp, säger hon.

Det fina började med något tragiskt. Ankis man Hasse gick bort i cancer för två år sedan och över en natt fick hon väldigt mycket tid över. Hon ägnade mer tid åt barnen och barnbarnen. Hon stickade grytlappar. Hon löste korsord. Men hon hade fortfarande tid.

– Jag var sorgsen och promenerade runt i närområdet och det var då jag började se alla fimparna. Jäklar vad fimpar det var. Man får fimpglasögon säger de. Det är inte alla som ser fimparna, säger Anki.

– Jag tänkte att få ett skräpfritt Lund kan vara några års jobb för mig.

Giftiga fimpar

Hon sydde upp ett förkläde med orden ”Ren glädje” på framsidan och ”Jag hjälper bara till” på baksidan. Hon vill att människor ska förstå att hon inte får betalt för att hålla fimparna borta från Lunds gator.

– Jag vill att var och en ska ta hand om sitt eget skräp, det ska inte skattepengar gå till. Det är inte svårt att låta bli, det är bara att göra rätt, säger hon.

Sedan fick Anki en griptång av kommunen och hon skaffade en hink och en grilltång för att komma åt fimparna mellan gatstenarna.

Men det var inte bara att det var skräpigt i sig som fick Anki att börja plocka fimpar. Det är framförallt eftersom fimparna är miljöfarliga.

– Det är miljarder fimpar som ligger i vår natur och det är gift i varje liten fimp, så regnar det och går ner i våra vattenbrunnar och ut i haven. Det blir en ond cirkel – så tillslut har vi det på våra tallrikar igen.

”Tårarna rann på mig”

Anki är ute flera timmar ett par gånger i veckan. Hon berättar att hon får väldigt fin respons av människorna som ser henne.

– Alla är så snälla och ger mig tummen upp – till och med busschaufförer vevar ner rutan och ger mig tummen upp. Igår kom en man fram till mig och räckte mig en hundralapp och sa: ”den kan du ha och ta en god fika för, det är så roligt att se någon göra något fint”. En annan gång köpte en gammal man en bukett rosor. Tårarna rann på mig, säger hon

– Det gör att jag orkar gå imorgon också, fortsätter hon.