Klara, 14, hyllas som flyktingbarnens ängel

Publicerad:
Uppdaterad:

Besöker asylboendet flera dagar i veckan. "Jag brinner för det här!

1 av 4 | Foto: PERNILLA WAHLMAN
Barnen älskar att leka med Klara Dahling-Åsarby. Foto. PERNILLA WAHLMAN

SANDVIKEN. Flera kvällar i veckan hjälper 14-åriga Klara Dahling-Åsarby, till på ett flyktingboende.

Hon leker, fikar och ordnar utflykter för barnen.

– Jag brinner för det här och tycker att det är min plikt som människa att hjälpa de som har det sämre.

Klara kommer som så ofta direkt från Jernvallsskolan, där hon går åttonde klass, till flyktingboendet. Flera barn ser henne på håll och ropar högt: Klara!

Nioåriga Rama från Palestina hoppar rakt upp i hennes famn. Andra klamrar sig fast runt hennes ben.

– Klara är så snäll, hon är som min syster, säger Rama.

Många barn på boendet har ett behov av närhet, förklarar Klara.

Barnen betyder allt

– Det är underbart när de kommer och kramas. Barnen här betyder allt för mig, de är som min andra familj och ger mig så mycket kärlek.

Tre till fyra gånger i veckan, beroende på läxor och fotbollsmatcher, kommer Klara hit och stannar ofta till sent på kvällen.

Hon har lärt känna de flesta av det 20-tal barn som bor här. Men det kommer hela tiden nya, många med jobbiga erfarenheter av krig.

– Jag får en väldigt speciell kontakt med dem och eftersom många har trauman med sig blir man lite som deras psykolog. Även fast vi inte förstår varandras språk så bra så kan jag lyssna och trösta.

Hennes engagemang har funnits länge. Redan i tredje klass var hon medveten om att många i världen for illa men visste inte riktigt hur hon skulle göra skillnad.

Hon nämner en inspirerande lärare i skolan som gav henne den extra knuffen att hjälpa.

– Hon gav mig extra glöd och fick mig att förstå att man måste göra något.

När Klara senare besökte boendet i Sandviken tillsammans med en bekant till familjen, hittade hon en plats där hon var behövd.

Leka och busa

– Jag brukar leka, busa och promenera med barnen. Jag lär dem lite svenska och de har lärt mig lite arabiska.

Hon klurar ständigt på nya idéer för att aktivera och göra barnen glada.

Någon har fått följa med på bandymatch, några har fått fika på stan och några har bjudits på middagar hemma hos Klara och hennes mamma Kristina Åsarby.

– Jag hjälper till när jag kan och tycker enbart att det är positivt att Klara gör något bra för barnen på boendet, säger mamman.

I julas ordnade Klara julklappsutdelning. Helt själv samlade hon ihop och slog in paket till alla flyktingbarn och engagerade sedan sin egen morfar som jultomte.

I dagarna ska hon med stöd av hjälporganisationer köpa in pulkor så barnen kan göra en mysig vinterutflykt. Hon försöker också ordna så att barnen ska få gå på bio och ett lekland.

Drivkraften bakom engagemanget är väldigt enkel, åtminstone för Klara.

– De har det jobbigt och jag måste hjälpa dem. Jag kan inte bara se på.

I framtiden vill hon fortsätta göra gott för andra människor.

– Helst vill jag rädda världen! När jag blir stor ska jag försöka komma utomlands och hjälpa till på plats, kanske som sjuksköterska, funderar hon.

Annika Sohlander

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Sandviken