”Jag vägrar ge upp jobbet med tjejerna på gatan”

Elise, 81, överfölls och skadades av gäng

SVENSKA HJÄLTAR

Elise Lindqvist, 81, har hyllats av hela svenska folket för sitt arbete med att hjälpa prostituerade. Hon fick Svenska hjältars pris för Årets Livsgärning.

Nu har hon blivit överfallen av ett gäng i centrala Stockholm.

– Men jag ska fortsätta jobba med mina tjejer, jag kommer igen, säger hon.

Foto: Lasse Allard, Björn Elgstrand
De prostituerade på gatan, som de flesta är i 20-årsåldern, kallar Elise Lindqvist för ”Morsan”.

Det är inte många 81-åringar som går ut i Stockholms city på nätterna. Men Elise Lindqvist är ett undantag. Varje fredag kväll och natt är hon på Malmskillnadsgatan och runt omkring för att stötta kvinnor som prostituerar sig.

– Min drivkraft är att få dem att sluta, att visa att det finns hopp. De känner trygghet med mig och ser mig som en morsa, säger hon när vi ses.

Såldes till män

Elise har själv en mycket svår bakgrund, och blev utsatt för sexuella övergrepp redan från att hon var fem år. Hennes familjeförhållanden var trasiga – hon blev misshandlad och fick höra att hon var ful och efterbliven. Som 16-åring blev hon själv såld till män.

Sedan 21 år tillbaka har hon lyckats vända sina erfarenheter till något gott genom att hjälpa kvinnorna på gatan. Elises porträtt hänger numera på Arlanda för att hedra henne.

Men en natt i slutet av mars hände något som skrämde upp till och med Elise. Hon och en i teamet som arbetar med prostituerade var i tunnelbanan vid Hötorget.

– Jag stod nära en rulltrappa när ett gäng unga män kom. Plötsligt rusade en av dem fram och slog huvudet och överkroppen rakt i mellangärdet på mig. Det gick så fort, det var en riktig chock. Det var en så hård smäll att jag flög bakåt. Jag skrek för full hals.

Hade änglavakt

Elise vred till kroppen, ramlade snett och var nära att hamna med huvudet före ner i rulltrappan.

– Polisen som kom till platsen sa att jag haft änglavakt, berättar hon. Men det gjorde vansinnigt ont i ena knäet.

Elise åkte till akuten och ordinerades vila av läkaren.

Två veckor senare råkade hon illa ut igen – under terrorattacken i Stockholm. Elise hade åkt in till city för att titta till ”sina” tjejer. Hon befann sig på Mäster Samuelsgatan nära Drottninggatan när allt blev kaos.

– Jag såg svart rök och hörde polisen skrika ”Spring!”. Först blev jag som paralyserad, men sedan sprang jag för livet. Jag visste inte då att det var en lastbil, men jag såg rök och gråtande människor och hörde sirenerna.

Ger inte upp

När Elise lyckades springa iväg från de mest centrala delarna tänkte hon inte så mycket på sitt onda knä. Men sedan märkte hon att hon slitit upp skadan. Det blev ett läkarbesök igen.

– Jag vilar och äter smärtstillande. Men fredagen efter var jag tillbaka hos flickorna. Jag tänker inte låta det onda segra, inte på något sätt. Jag tänker att allt jag varit med om gör att jag kan hjälpa andra. Det finns hopp. Tänk att jag som föddes oönskad och behandlades som skräp har varit i Bryssel och träffat EU-parlamentariker för att prata om prostitution!

Vad krävs för att komma bort från gatan?

– Att kroppen håller på att ta slut. Flickorna bryts ner sakta men säkert, av samlagen, sjukdomar, droger. Till slut går det inte längre. Jag har kontakt med flera som slutat och jag tänker inte ge upp det här arbetet.

Är du aldrig rädd när du är ute på nätterna?

– Nej, jag har inbyggt sedan barnsben att vara vaksam. Och så är vi ju flera.

Du är 81 år, har du ingen tanke på att bara ta det lugnt?

– Nej, jag är alldeles för ung för att sluta, säger Elise och skrattar. Jag tänker hålla på tills jag är 90. Jag kan ju stödja mig på någon om det behövs.