PRESENTERAS AV

Expertens råd & tips – så hjälper du bäst vid en ätstörning

Foto: Pressbild/Frisk & Fri
Thor Rutgersson arbetar för riksföreningen mot ätstörningar.
SVENSKA HJÄLTAR

Hur tar man sig ur en ätstörning som anorexi eller bulimi? Och hur hjälper man en närstående som drabbats?

Vi frågade Thor Rutgersson på riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri – här ger han sina bästa råd.

Vad är en ätstörning? 

– Det är en allvarlig psykisk sjudom, som kan bero på flera olika saker. Ofta handlar det om ett väldigt ångestladdat förhållande till sin egen kropp och ätandet. De vanligaste diagnoserna är bulimi, anorexi och hetsätningsstörning.

Hur vet man att man har en ätstörning? 

– Det första som brukar hända är att den drabbade ändrar sitt beteende och får väldigt mycket ångest kring matsituationen. Det kan handla om att man svälter sig själv, eller att man försöker undvika vissa situationer och bli mer inåtvänd. Det finns andra typer av ätstörningar också som hetsätning som innebär att man äter okontrollerat. Det är vanligt att personen försöker att äta på ett visst sätt, och när det inte går försöker den drabbade kompensera genom olika tvångsbeteenden.

Vad händer i kroppen vid anorexi? 

– Det första som händer om du ätit väldigt lite under en längre period är att kroppen går in i en sorts svältläge. Efter det börjar tankeverksamheten gå trögt – kroppen går på sparlåga när den försöker att husera med den lilla energi som finns kvar. Men även andra saker kan hända i kroppen, som att menstruationen uteblir och att man får mer hår på kroppen för att hålla kvar värmen. Så småningom blir man nästan avskärmad och avslagen som person – du får inte längre samma stimulans av din omgivning.

Hur många i Sverige lider av en ätstörning? 

– Omkring 100 000 människor som vi vet, men jag tror att mörkertalet är stort med många som inte sökt hjälp. 

Vad finns det för hjälp att få?

– I de större städerna finns specialistvård att få. Du kan bli inlagd, gå i stödgrupper och få vård av experter. Men även på mindre orter finns det hjälp i form av exempelvis samtalsterapi och behandling av psykiska symtom.

Vilket råd skulle du vilja ge till någon som har en ätstörning? 

– När man väl har fått insikt om sin sjukdom så skulle jag ge råd att försöka fokusera på vad som var viktigt för dig före ätstörningen. Ätstörningar handlar ofta om dålig självbild. Fundera över: Vad är det egentligen jag vill leva för, vad var roligt i mitt liv? Vad har jag för drömmar? Försök att hitta tillbaka till vad du skulle vilja leva för. Och kom i håg att det är en process som tar lång tid. 

Hur hjälper man bäst som anhörig? 

–  Det är inte bara den som får en ätstörning som drabbas – utan oftast också närstående och anhöriga. Det blir nästan som ett maktspel mellan den närstående och sjukdomen, och vardagen blir väldigt svår. Börja med att säga: ”Jag ser att du mår dåligt, och även om jag inte exakt förstår problematiken så finns jag här för dig”. Efter det behöver ni lägga upp strategier och sätta spelregler tillsammans.

ARTIKELN HANDLAR OM