Gunilla Ek, 72, räddar kvinnor från könsstympning

Har undervisat tusentals i afrikanska stammar

SVENSKA HJÄLTAR

VALLA. I 20 år har barnmorskan Gunilla Ek, 72, kämpat mot könsstympning i Etiopien och Kenya.

I ett samhälle fick flera flickor namnet Gunilla efter svenskan.

– Även männen inser allt mer att det är en fruktansvärd sedvänja, säger hon.

1 av 9 | Foto: Lotte Fernvall
Barnmorskan Gunilla Ek visar egna teckningar när hon undervisar för att stoppa könsstympning.

Gunilla Ek är barnmorskan och läraren som aldrig verkar gå i pension. Nu i sommar sökte hon sig till sitt gamla jobb på Nyköpings förlossning, och i oktober ska hon tillbaka till Kenya.

Pytteliten öppning kvar

Genom åren har hon berättat för tusentals skolelever om riskerna med könsstympning eller FGM, Female genital mutilation. Vid det grövsta ingreppet blir vaginans öppning liten som en penna.

Ofta har lokalbefolkningen samlats i mängd under bar himmel för att lyssna på Gunilla. Hon har också undervisat lärare, myndighetspersoner och små tjejgrupper.

– Allt fler förstår att detta måste stoppas. Förutom allt lidande för kvinnorna så gör det också att många män går till prostituerade i stället för till sin fru, och det bidrar till att sprida hiv, säger Gunilla.

Hennes engagemang i frågan började med att hon besökte ett samhälle i Etiopien 1997. Gunilla berättar om svåra minnen:

– En kvinna som skulle föda låg i sin hydda. Barnmorskan var tvungen att skära upp henne med en stor kniv för att barnet skulle kunna komma ut. Hon sattes sedan ihop med stora taggar, som tidigare legat på den smutsiga marken. Det här upprepas vid varje förlossning...

Ingrepp vid 7 år

Utöver smärtan vid själva stympningen fortsätter ingreppet att plåga flickor och kvinnor hela livet: Vid mens, toalettbesök, samlag och barnafödande. Risken är stor för bland annat infektioner, blödningar och dödliga förlossningar.

I den etiopiska byn blev Gunilla Ek den allra första att ifrågasätta traditionen. Där stympades flickorna vid 7 års ålder.

– Alla kände igen sig i komplikationerna, men hade inte vetat att de flesta kvinnor i världen ser ut som de är skapade. Så reste sig en i publiken och sa: ”Vad håller vi på med? Det här ger ju bara problem!”.

Flera flickor som föddes fick sedan heta Gunilla, efter den vita västerländskan som visat en teckning av kvinnans yttre könsorgan för dem. Efter sju år åkte hon tillbaka till området för att se om de brutit sedvänjan.

– Jag glömmer aldrig när vi var vid floden och fick syn på en av de små Gunillorna. En kollega lyfte på hennes grönvita kjol och ropade: Hon har klarat sig! Det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv.

Tvingad att stympa

Ett annat möte har etsat sig fast – när hon fick träffa en omskärerska. Det visade sig att kvinnan inte alls ville hålla på att skära i småflickor.

– Hon var tvingad av de traditionella medicinmännen, hon var fattig och vågade inte sluta. Senare dömdes hon till sju års fängelse för könsstympning.

Sedan 2013 har Gunilla Ek också besökt Massaistammen i Kenya flera gånger. Under sina Afrikaresor har hon fått hjälp av pastorer som tolkat, och inte bara med språket: I Kenya öppnade de ett gömställe där femton flickor flydde undan stympningen. Där fick tjejerna undervisning och skydd, och Gunilla samlar ständigt in pengar till deras utbildning.

– Föräldrarna vill inte ha hem dem, eftersom de ses som orena.

Har du varit rädd någon gång?

– En gång blev det riktigt obehagligt när vi besökte en hydda. En man skickade en förbannelse över mig. Han ville ta en hårtofs av mig och började ropa för att få dit fler män för att skada oss. Då fick vi ge oss av snabbt.

Är du optimist inför framtiden?

– Ja, allt fler får upp ögonen för att det bara är elände med könsstympning, både kvinnor och män. Själv tänker jag göra det jag kan både i Sverige och i Afrika genom föreläsningar för att fortsätta rädda flickor.

För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook

FAKTA

Risk för tre miljoner flickor per år

200 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade, främst i Afrika, Asien och Mellanöstern – men sedvänjan kan också följa med när människor emigrerar. Varje år riskerar tre miljoner att drabbas eftersom förespråkarna struntar i om det är olagligt. De flesta utsätts för ingreppet när de är under 15 år.

Starka krafter ligger bakom FGM. Ekonomi – eftersom familjerna tvingas betala omskärerska och medicinmän – en lång tradition och den patriarkala idén att kvinnorna blir sexuellt opålitliga om de har klitoris kvar. De stympade ses också som rena och vackra.

Det finns olika former av FGM. I den grövsta skärs så mycket av könsorganet bort att det bara är en öppning stor som ett risgryn kvar.

Källa: WHO, Världshälsoorganisationen