PRESENTERAS AV

Det här är hjältarna

Men en är hemlig tills i kväll...

Sanna.
SVENSKA HJÄLTAR

Skyddsängel 2010

Namn: Sanna Nerstrand.

Ålder: 19.

Bor: Årjäng.

Sanna hade just tagit sig ett dopp när hon hörde barnskrik bakom udden vid sjön Västra Silen.

– Jag såg en tom gummijolle komma guppande och förstod att något måste ha hänt.

Hon såg två huvuden guppa över ytan och sedan försvinna. Sanna simmade mot barnen. Hon dök ner – men såg ingenting. Hon simmade längre ut.

– Då såg jag att flickorna hade klamrat sig fast vid varandra och var på väg att sjunka tillsammans.

Genom att själv behålla lugnet lyckades Sanna simma in med båda barnen till stranden.

– Ingen av oss kommer någonsin att glömma Sanna. Hon är vår hjälteängel.

Agneta.P

Medmänniska 2010

Namn: Agneta Josefsson

Ålder: 43

Bor: Falkenberg.

När stamkunden Karin Landin, 82, plötsligt inte dök upp i spelbutiken på flera dagar, anade Agneta Josefsson oråd. Hon tog reda på vad Karin hette av andra stamkunder, hon letade upp adressen i kundregistret, hon ringde hem till Karin, till polisen, vårdcentralen och bovärden.

– Till slut åkte jag hem till Karin och ringde på. Ingen öppnade.

Men Agneta gav inte upp. Hon fortsatte stöta på, och till slut fick hon polisen att ta sig in i lägenheten.

Där låg Karin. Inklämd mellan toastolen och handfatet med bruten lårbenshals. Hon hade legat där i tre dygn.

– Jag var hemskt hemskt rädd, berättar Karin.

Idag är Karin och Agneta bästa vänner.

– Om inte Agneta varit så envis, hade jag varit död, säger Karin.

Sussi.

Kämpe 2010

Namn: Sussi Janson.

Ålder: 47.

Bor: Phuket.

När Sussi förlorade sina två döttrar i tsunamin kändes livet hemma i Sverige hopplöst.

– Jag ville bara dö. Det kändes som om livet var slut när jag inte kom hem med dem.

Under sökandet nere i Thailand hade Sussi kommit i kontakt med ett par som startat ett barnhem.

– Vi, min sambo och jag, beslutade oss för att skapa ett nytt liv och ge andra barn hjälp och stöd.

Nu har de gått fem år sedan de flyttade. 93 barn har passerat portarna i Muang Mai. Men saknaden och sorgen efter döttrarna försvinner förstås aldrig.

– Ingenting kan ju ersätta dem. Men det gäller att ta vara på livet som den gåva det är.

Alexandra.

Förebild 2010

Namn: Alexandra Andersson.

Ålder: 21.

Bor: Rasbo.

För drygt fyra år sedan var Alexandra som vanligt i stallet – men kände sig lite hängig och trött. Nästa morgon körde föräldrarna in henne till akuten. Fem veckor senare vaknade hon till medvetande igen. Händerna var borta. Underbenen var kapade. Alexandra hade drabbats av en meningokockinfektion.

– Man brukar inte överleva när det gått så långt, berättar Alexandra.

Så började den långa vägen tillbaka. Att lära sig sitta, stå och gå.

– Jag brukar säga att livet ju inte är förlorat ­bara för att armarna och benen är det. Man kan göra nästan allting, det tar bara lite längre tid.

Isak.

Ungdomshjälte 2010

Namn: Isak Hardo.

Ålder: 16.

Bor: Stockholm.

Isak var på Medborgarplatsen i Stockholm när han såg hur en kvinna höll sina händer runt en liten flickas hals. Mamman skrek förtvivlat och plötsligt lyfte kvinnan upp flickan i luften – med ett stadigt strypgrepp runt halsen. Alla såg. Ingen gjorde någonting.

– Först förstod jag inte. Sedan fattade jag att kvinnan höll på att döda flickan.

– Då var det som om jag fick extra krafter. Jag slet bort kvinnan, flickan ramlade till marken och ett tag trodde jag hon var död. Men så öppnade hon ögonen.

Familjen och Isak har träffats många gånger nu.

– Utan Isak hade vår dotter varit död. Han är vår stora hjälte.

Hemliga hjälten

Jo, den personen finns … men vet fortfarande inte om det.

Titta på galan i kväll.

En härlig människa någonstans i Sverige kommer att få sig sitt livs överraskning.

Vem det är? Tja … kanske din granne? En arbetskamrat?

Kusinen från norr?

Det kan vara vem som helst i din närhet.

Det kan vara du själv …