PRESENTERAS AV

Mirakelräddades för 33 år sedan – nu återförenas de

Nu möts forskaren Tore Curstedt och första fallet

1 av 2
SVENSKA HJÄLTAR

Den lilla pojken var helt blå och skulle dö – men han blev den första i världen att mirakelräddas av en helt ny metod.

Nu har forskaren och den lilla pojken mötts igen, 33 år senare.

– Det var ett så gripande möte att få se den första pojke som vi hade behandlat. Jag blev enormt glad! säger forskaren Tore Curstedt.

Foto: Björn Lindahl.
Tore Curstedt.

Att han är nyfiken som person går knappt att ta miste på. Glöden riktigt lyser i ögonen på Tore Curstedt, 70. I över 50 år har han jobbat med forskning vid Karolinska Institutet i Stockholm. Och det var här som han 1983 gjorde den fantastiska upptäckten.  

Allt började med ett par grislungor på 80-talet – låt oss backa bandet.

Det var redan då känt att barn som föddes för tidigt hade omogna lungor och brist på ämnet surfaktant. Många försök hade gjorts att framställa ämnet på konstgjord väg, men alla hade misslyckats. 1980 började Tore att experimentera tillsammans med sin kollega, Bengt Robertson, för att knäcka nöten.

Samtalet de aldrig glömmer

På slakterierna fanns det gott om grislungor som bara kastades bort.

Tore och Bengt fick idén att försöka utvinna surfaktant från grislungorna, rena det och se om det kunde hjälpa till att kicka igång lungorna hos de nyfödda barnen. I tre år testade de sig fram i laboratoriet för att få ett resultat som gick att upprepa. Deras studie var känd i läkarkretsar, och en dag 1983 fick de ett samtal som förändrade livet för dem båda.

– Vi hade hunnit ganska långt när chefen på Sankt Görans barnsjukhus ringde, berättar Tore.

”Vi har en liten pojke här. Han är en av två tvillingar, han väger nätt 800 gram, född i vecka 28. Han dör inom ett par timmar. Har ni något surfaktant ni kan ge barnet?”

Det blev tyst i andra änden av luren.

– Skulle vi våga testa för första gången på ett barn? Det är ju alltid en risk, och om det går åt helvete så att säga så skulle vi bli märkta för det.

Skulle de våga?

Men de insåg snabbt att de hade inget annat alternativ – barnet skulle dö annars. Preparatet hälldes ner i den lilla pojkens luftstrupe.

Alla stod som förstummade när de såg vad som hände.

Inom fem minuter ändrade barnets hud färg från blått till skärt.

– Den känslan var så enorm. Att se ett barn som du egentligen vet ska dö, men som helt plötsligt skiftar färg.

Redan efter en timme kunde barnet andas luft i stället för syrgas.

Många turer till slakthuset

Lyckan var obeskrivlig nu när de visste att preparatet verkligen fungerade. Men det behövde testas för att bli godkänt. Karolinska ville inte vara med i studien, men de fick andra sjukhus världen över som nappade. Och för varje försök som gjordes sjönk dödligheten. Tack vare forskarduons preparat sänktes dödligheten bland de för tidigt födda barnen från 51 % till 15 %.

Sitt nya preparat döpte de till Curosurf – Cu för Curstedt, Ro för Robertson och Surf för surfaktant.

Eftersom ämnet i lungorna behöver renas många, många gånger så räcker dosen från ett par lungor till max tre barn. Det blev många turer till slakthuset, och många kilon med grislungor.

– Vi insåg att på ett sjukhuslabb är det omöjligt att skala upp det här. Vi har inte resurser – det går bara inte. Det var ju massor med grislungor! utbrister Tore.

Används nu i 90 länder

De insåg snabbt att de behövde en distributör. Pharmacia var inte intresserade, de tyckte att marknaden var för liten och marknadsföringskostnaderna för höga.

Så till slut landade Curosurf hos Chiesi Farmaceutici, ett litet familjeföretag som drevs av två bröder i Parma, Italien.

– Det fanns ju mycket grisar i Parma i och med alla Parmaskinkor, säger Tore.

1987 signerades avtalet, och snart behandlades barn världen över med preparatet.

I dag används Curosurf i över 90 länder.

– Vi har behandlat uppemot 4 miljoner barn. Det går aldrig att säga hur många vi har räddat till livet, men en lågt räknad siffra är en halv miljon.

"Ett så gripande möte"

I alla år har Tore funderat över hur det gick för den första pojken de räddade till livet 1983 – och i juni i år fick han svar. En dag kom det nämligen ett mejl från en kille som läst en artikel om Tores arbete.

”Det var jag som var först, jag är född 1983 och det är mig du nämner i din artikel”.

Tore trodde först inte att det var sant.

– Men i början av augusti träffade jag Patrik och hans föräldrar. Det var ett så gripande möte att få se den första pojke som vi hade behandlat. Och att vi hade ett så lyckat resultat! Jag måste säga att jag var lite nervös. Och jag blev enormt glad när jag såg att det kom en frisk ung man och besökte oss.

Patrik Svensson är nu 33 år gammal, jobbar som IT-tekniker och fullt frisk med väl fungerande lungor. Han läste i lokaltidningen om fallet, och fick veta av sin mamma att det var honom det handlade om.

– Det var spännande att läsa mer om hur det gick till. Så jag skickade ett mejl till Tore och tackade, säger Patrik och fortsätter:

– Det är först nu jag har förstått att han har räddat livet på så många genom det här, och att jag var först.

Vad skulle du vilja hälsa till Tore?

– Att jag är otroligt tacksam över det han har gjort, den livsgärningen. Utan den så hade jag inte levt i dag.

Testar nu ett konstgjort preparat

Trots att Tore har fyllt 70 år så forskar han vidare – och nu är han något nytt på spåren.

– Tillsammans med en annan forskare på Karolinska institutet, Jan Johansson, har vi nu äntligen tagit fram ett syntetiskt surfaktant som vi kan tillverka i större mängd till en lägre kostnad. Det prövas just nu i USA, och ska testas i Europa inom några veckor. Jag hoppas att det kommer att fungera, säger Tore.

Hur känns det att få hjälpa andra?

– Ja den känslan är enorm. Det är det bästa man kan tänka sig. 

Hur är du som person?

– Jag är ganska envis och kan ha kort stubin ibland, säger Tore och skrattar.

Du är 70 år – när tänker du sluta jobba?

– Det vet man aldrig. Inte ännu, säger Tore och ler.

Så funkar Curosurf

De som behandlas med Curosurf är för tidigt födda barn med en vikt från några hundra gram och upp till cirka 2 kilo.

Man skulle även kunna ge preparatet till lite större barn som också har omogna lungor, men i dag är preparatet en bristvara. Det är därför Tore är så mån om att få fram ett fungerande syntetiskt surfaktant, för att kunna framställa det i större mängder och hjälpa fler barn.

Curosurf blev godkänt som läkemedel i Italien 1992 för första gången, och 1993 i stora delar av Europa.

ARTIKELN HANDLAR OM