Mänskligare robotar och digitala husdjur

TEKNIK

Professor Danica Kragic om framtidens robotar

1 av 3 | Foto: Människoliknande maskin Barnroboten med biometrisk kropp eller "CB2" som den också kallas, ser sig omkring. Roboten som utvecklades förra året är designad att likna ett barn i åldern ett och tre år och ska användas i forskningssyfte.

Robotarna är här för att stanna och i framtiden kommer de ha en ännu mer betydande roll än i dag.

– Det finns saker som maskiner eller robotar är bättre på än människor, säger Danica Kragic, 36 år och professor i datalogi med inriktning mot robotperception på KTH.

Det finns flera skäl som talar för att robotar är bättre lämpade än människor att utföra vissa typer av sysslor.

– Robotar blir exempelvis inte trötta. De kan utföra saker mer precist och kan röra sig i omgivningar som är farliga för människor. Det finns saker som människor inte vill eller kan klara och då kan roboten hjälpa till, säger Danica Kragic till aftonbladet.se.

Vilka egenskaper är viktiga hos en robot?

– Säkerhet är en aspekt som är viktig. Det är svårt att göra en robot hundra procent säker, eftersom det inte går att förutsäga hur omgivningen kommer reagera i alla situationer. En annan aspekt är nyttan. Roboten ska vara till nytta på olika sätt, den ska fylla en funktion.

Laser och kameror

Robotar kan ha olika antal frihetsgrader och beroende på robotens funktion bestäms vilka och hur många frihetsgrader som behövs. Funktion och antalet frihetsgrader påverkar i sin tur hur många sensorer som behövs och av vilken typ de ska vara.

En robot som ska röra sig fritt på ett kontor och interagera med människor behöver fler sensorer än en stillastående robot.

– Sensorerna behövs för att roboten ska kunna interagera med omvärlden och utföra olika saker. Avståndsmätning som laser kanske inte räcker, det kan behövas kameror.

När kameror används kompliceras robotens hantering av information avsevärt. Roboten behöver nämligen behandla mer data och använda avancerade teoretiska modeller som tolkar bildinformationen.

Danica Kragic vill att roboten ska klara att känna igen objekt genom att se till färg, form och textur.

– Människor är bra på att se skillnad på olika föremål men för en robot är det svårt att exempelvis skilja på en tomat och ett äpple som är lika i form och färg, konstaterar hon.

Hur kommer robotarna se ut i framtiden?

– Det beror på vad allmänheten har för behov. I USA står militära robotar i fokus. Stora bilar som på ett autonomt sätt kan skicka information och röra sig runt med hjälp av extra sensorer. I Europa är vi mer intresserade av service för äldre och rörelsehindrade människor. Det kan vara exempelvis rullstolar som har olika sensorer på sig och som kan köra en person som är helt rörelsehindrad.

Förstå språk

När man ser till framtida industriellt bruk är Danica Kragic speciellt intresserad av system där människa och robot samarbetar och kan kommunicera med varandra.

– Roboten ska kunna förstå språk och samarbeta som en person.

Hon har ägnat sig åt robotforskning i tio år och arbetar med självstyrande sensorsystem som integrerar olika typer av sensorer.

– Det är kameror och taktila sensorer som används för manipulering av objekt. Roboten ska inte bara kunna röra sig, utan även lära sig städa och laga din mat. Sådana uppgifter kräver avancerade system, kanske en humanoid robot. Just nu jobbar vi med ett artificiellt huvud som kommer från en humanoid robot. Det har fyra "ögon" eller kameror som man jobbar med.

Guider och receptionister

Ett land står ut i robotforskningen. I Japan har man kommit mycket långt och där ser man exempel på mycket avancerade humanoider, robotar som liknar människor. Humanoiderna kan tala och är tänkta att fungera som exempelvis receptionist eller guide på museum.

– Jag tror inte att utvecklingen av humanoida robotar kommer att gå lika snabbt i Europa. I Japan tror jag att humanoida robotar kommer att gå runt, visa och peka på saker i museer i beskådlig framtid. Robotar som ser mer mänskliga ut resulterar i en annan typ av interaktion.

En förutsättning för att servicerobotar ska kunna användas till vardags i framtiden är att man kan lösa energifrågan på ett tillfredsställande sätt.

– Den kan ju inte ha en sladd utan behöver ett batteri som kan hålla en längre tid. Sedan behöver man också lättare material så roboten inte väger 150 kilo. Det påverkar nämligen säkerheten.

Dammsugare som pratar

Danica Kragic nämner snabba datorer med artificiella hjärnor som kan reagera på omvärlden och sofistikerade metoder för informationsbehandling.

– Det jag tror att man kommer se mer av i framtiden är lite mer komplexa system. Vi kanske kommer ha en dammsugare som pratar med oss, som har en kamera som gör att den inte städar där man själv är så den inte stör när man tittar på tv eller sover.

Danica Kragic tror att vård av sjuka, äldre och barn i framtiden kommer underlättas med robotarnas hjälp.

– Det finns rätt så många barn med speciella behov. Barn som av olika skäl kanske inte kan ha vanliga husdjur, som kanske inte kan ta hand om det och älska det. Då kan dessa barn ha en robot som husdjur i stället. En maskin som kan gå sönder och sedan lagas eller bytas ut.

ARTIKELN HANDLAR OM

Robotar