Här blir katastroffilmen sann

Paradisön Kiribati slukas av Stilla havet

Foto: afp
HAVET TAR ÖVER. Havsytan kring ögruppen Kiribati i Stilla havet har redan stigit med mellan 10 och 20 cm.
NYHETER

Ögruppen Kiribati i Stilla havet ligger nära datumgränsen. De idylliska korallöarna är alltid först in på det nya året – och var ett populärt resmål vid millennieskiftet.

Men vid nästa millennieskifte finns de knappast kvar.

Foto: ap
Hopplös kamp. Invånarna på Kiribati kämpar för att världen ska uppmärksamma deras problem. Men väldigt lite händer. Om 50 år spås öarna inte längre vara möjliga att bo på.

De låga öarna slukas av vattnet, precis som sagans Atlantis.

Kiribatis vackra korallöar med kritvita stränder ramas in av glittrande smaragdgrönt vatten.

Men havet har blivit invånarnas största fiende. Det salta vattnet väller in och förstör grödor och dricksvatten. Stränderna eroderas. Till sist dränks öarna helt.

Huvudorsaken är den globala uppvärmningen som gör att is smälter och höjer havsnivån.

Öarna Tebua Tarawa och Abanuea försvann helt i vågorna för fem år sedan.

– Det är allvarligt. De närmaste hundra åren kommer havsnivån att stiga med mellan 15 och 95 centimeter enligt FN:s klimatpanel, säger Tom Hedlund på Naturvårdsverket.

Förödande effekter

De låga Söderhavsöarna drabbas först.

Örikena Tuvalu, Marschallöarna och Samoa består, liksom Kiribati, av platta atoller, det vill säga gamla korallrev. Ingenstans är marken högre än sex meter över havet. Samma sak gäller Maldiverna i Indiska oceanen.

– När vi flyttade hit för elva år sedan var stranden två meter längre bort, berättar fiskaren Teatu Tsuria för nättidningen The Student Zone.

Hans familj bor i byn Eita på ön Tarawa i Kiribati, en 500 meter bred hästskoformad atoll som nu krymper från alla håll.

– En höjning av havsnivån med en halvmeter gör att stormar och tidvatten får förödande effekt. Hela existensen hotas på de här öarna. Det är inte acceptabelt, säger Tom Hedlund.

Inom femtio år kan öarna vara helt obeboeliga. Invånarna är desperata och Kiribatis president Teburoro Tito har startat en kampanj för att uppmärksamma omvärlden på växthuseffekten. Få av de stora länderna lyssnar.

Klimatforskarna käbblar om hur mycket av klimatförändringarna som egentligen beror på människans ingrepp.

– Det är mycket åsikter, känslor och politik, säger naturgeografen Jörgen Bogren vid Göteborgs universitet, medförfattare till boken ”Klimatförändringar – naturliga och antropogena orsaker”.

Under 1900-talet ökade jordens medeltemperatur med 0,6 grader. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer jordens medeltemperatur att öka mera under de närmaste hundra åren – med 1,4–5,8 grader. Beräkningen är gjord på dagens utsläpp av koldioxid och and ra växthusgaser.

Gaserna lägger sig som ett skyddande skikt i atmosfären och håller kvar värmen på jorden. Precis som ett växthus.

Det räcker med små temperaturhöjningar för att isen vid polerna ska smälta och leda till en ökad havsnivå.

Europa hotas

Men det är inte bara Söderhavsöarna som hotas. Förra sommaren drabbades Europa av extrema värmeböljor. Frankrike och Spanien hade temperaturer över 40 grader, Nordafrika och Indien upp emot 50 grader. Det kan bli likadant i år.

Globalt är uppvärmningen ett ännu större problem.

– Torka i Nordamerika, Ryssland och Afrika ger ändrade förutsättningar för jordbruk. Vi får storskaliga förändringar som inte går att återställa, säger Tom Hedlund.

80 procent av växthuseffekten beror på koldioxidutsläppet, från industri, energiproduktion och transport.

– Vi borde hålla igen energianvändningen och byta från kol och olja till förnyelsebara energikällor som biobränsle, vindkraft och solenergi. Det är tekniskt möjligt och långsiktigt inga höga kostnader, men det är svårt att få med alla länder i ett samarbete, säger Tom Hedlund.

Under tiden fortsätter marken bokstavligen att försvinna framför befolkningens fötter i Stilla havet.

Så uppstår växthuseffekten

...och så drabbas jorden

I filmen ”Day after tomorrow” sveper en jättevåg in över New York. På ön Kiribati i Stilla havet är filmen verklighet. Aftonbladets vetenskapsreporter Eva Barkeman skriver om öriket som är på väg att försvinna i havet.

Eva Barkeman

ARTIKELN HANDLAR OM