Den man älskar unnar man allt gott i världen – eller?

RELATIONER
Krönikör: Monica Rolfner, 41, manusförfattare.

När man älskar någon önskar man den personen allt gott i hela världen. Kärlek, lycka, hälsa, förverkligade drömmar, pengar.

Lisa och Pelle träffas en kväll på en restaurang och tycke uppstår. De börjar umgås mer intimt och blir förälskade. De talar om sig själva, berättar anekdoter, älskar, skrattar, äter intima middagar. De byter sina lägenheter mot en gemensam. Köper en ny bred dubbelsäng som de spenderar en hel del

tid i.

Pelle är datakonsult, och Lisa studiomusiker med högre ambitioner. Men karriärerna sätts lite på undantag ett par månader, tills den häftigaste förälskelsen är över.

Förälskelsen övergår i djupare kärlek. Nu spenderar de inte längre mesta delen av dygnet tillsammans utan träffar andra par, går på fester, men betalar även räkningar och går tillbaka till sina arbeten med full koncentration. Pelle sitter inte längre och drömmer framför datorn och Lisa skriver inte längre kärleksballader till Pelle på arbetstid. Men de önskar fortfarande varann all lycka och framgång.

Så blir Lisa upptäckt. Får spela in en soloplatta, säljer platina och åker på turné. Det är detta hon drömt om. Pelle är glad för hennes skull. Hon kommer hem, full av intryck, vill berätta. Pelle hänger inte riktigt med.

Lisa vill att de ska umgås med hennes nya vänner. Det vill inte Pelle. Han går på puben med de gamla vännerna i stället. Han är nu inte riktigt lika glad åt Lisas framgångar. Det verkar inte finnas plats för honom längre. Det är så många andra som vill ha hennes uppmärksamhet.

När hon lämnar honom önskar han att hon ska få en kraftig stöt av elgitarren nån kväll. Han älskar henne fortfarande. Men han hatar att hon är lycklig utan honom. Kanske är det så att vi bara önskar vår älskade lycka när vi själva får vara med...