Simon, 6: Du måste tämja en killkanin mycket mer än en tjejkanin

RELATIONER

GDVLE.

Tomas Wikström, 4, vill bli brandman.

Simon Mojtahedi, 6, vill bli polis eller jobba med data.

Och Johan Rosenqvist, 7, vill försäkra bilar, precis som pappa.

Pojkar är pojkar – även om de fostras på ett dagis som vidgar ramarna för hur en pojke får vara.

Tomas Wikström, 4, lär sig att prata. Och klättra.

Simon, Johan, och Tomas går respektive har gått på förskolan Tittmyran/Björntomten ett par mil utanför Gävle.

Här ska pojkar få lära sig att inte bara stoja, utan också att prata, ta hand om varandra och samarbeta.

Vilka föreställningar har dessa pojkar kring vad det innebär att vara pojke?

Och hur det skiljer sig från att vara flicka.

Simon tycker att det är bra att pojkar och flickor inte är precis lika men kan inte peka på skillnaden. Johan har ett mer konkret förslag:

– Killar slåss ju mera än vad tjejer gör. Tjejer är lugnare och leker med barbiedockor, säger han.

– Jag slåss jättemycket, säger Tomas och sträcker ut sig på galonmadrassen i förskolans samlingsrum för att kolla av reaktionen.

n Varför slåss ni?

– Vi leker, säger han.

– Man kan ha lite skoj ibland, säger Johan. Men man måste fråga först om den andra vill. Ibland kanske man slår för hårt. Då får man be om förlåt när någon börjar grina.

De leker med både flickor och pojkar, och säger att de tycker att det är roligt.

Leken anpassar de efter sällskapet, i killgänget leker Johan helst att de är James Bond.

– När tjejerna är med brukar vi leka tjejlekar och lite blandade lekar och James Bond om de vill vara med, säger Johan.

De tycker att en bra mamma och en bra pappa ska vara ganska lika, men medan de betonar att mamma ska vara snäll, trevlig och gosig ska pappa vara snäll och praktisk.

– En pappa är snäll. Kanske åker vi ut på sjön, och så gör han en friggebod till oss och en kaninbur, säger Johan.

Simon behöver också en kanin-bur, eftersom hans föräldrar har lovat honom en kanin.

– Jag ska få en riktig sån där pojkkanin, säger han drömskt.

– En pojk? frågar Johan misstroget.

Simon nickar.

– Jag tycker att killarna är otrevliga, varnar Johan. Du måste tämja killkaniner mycket, mycket mer än en tjejkanin.

– Nej. Pojkarna är mycket lugnare, kontrar Simon. Tjejkaninerna är bråkigare, de vaktar sin matskål och så fort man ska ta bort den så river de.

Christina Vallgren