”En försörjd man är osexig”

Foto: Sara Ringström
RELATIONER

Lena, 37, försörjer sin man och sina två barn.

– Jag skäms för vad jag känner, men jag tycker det är osexigt med en man som inte kan försörja familjen, säger hon.

Lena är marknadschef och har en månadslön på 33 000 kronor. Hon bor med sin make och sina två döttrar i ett hus i södra Sverige.

Livet skulle vara toppen – om hon inte måste försörja sin man.

Maken driver ett företag som inte går ihop ekonomiskt. Det han drar in är marginellt. Utan Lenas inkomst skulle familjen inte överleva.

Hon arbetar 40 till 60 timmar i veckan, trivs med yrkeslivet och har aldrig gillat att gå hemma med barn.

Lena är feminist, men på hemmaplan krockar alla ideal. Hon har svårt att acceptera att det är hon – kvinnan – som är familjeförsörjaren.

– Jag kan inte riktigt tackla detta. Jag tycker att det är oattraktivt med en man som inte tjänar pengar. Han har tappat sin mansroll eftersom han inte kan försörja familjen. Jag känner så och jag skäms för de känslorna, säger Lena.

Det är alltid Lena som drar fram plånboken.

– Jag betalar allt – om vi går på bio, fikar eller köper något till hemmet. Jag känner mig aldrig ompysslad, uppvaktad eller sedd.

– Jag är så trött på att ha en fattig man. Jag är högavlönad, men känner mig lågavlönad. Jag älskar min man, men detta tär på förhållandet.

Har det med konventionerna att göra, det du känner?

– Ja, det är traditionella könsroller som sitter i. Mannen ska kunna försörja familjen. Om han inte klarar det så verkar han ha svårt att kompensera detta genom att göra mer hemma.

– Jag skulle stå ut om min man var hemmaman och skötte barnen och hushållet. Men han skulle inte må bra om han bara skötte markservicen.

Istället är det Lena som mår dåligt. Hon har trillat i den klassiska kvinno-fällan med dubbelarbete och sköter det mesta hemma.

– Jag tvingas vara både man och kvinna. Jag har båda de traditionella rollerna, det är därför som jag förlorat passionen.

Lena känner sig pressad och utsliten.

– Jag känner att jag blivit tvungen att vara superkvinna. Men jag vill inte vara det, jag orkar inte, jag har blivit intvingad i den rollen.

Detta är Lena inte ensam om.

– Jag vet många karriärkvinnor som hamnat i den här situationen. Jag har flera väninnor som försörjer sina män.

– Jag kanske är fördomsfull, men det är mitt intryck att karriärkvinnor som jobbar mycket fortfarande får göra det mesta hemma också.

Fotnot: Lena heter något annat.

Mary Mårtensson