Nio av tio deprimerade får inte rätt behandling

Ny forskning: Depressioner kostar samhället mer än 10 miljarder varje år

RELATIONER

Vi deppar för över tio miljarder per år.

Men räkningen kan bli mindre - om mediciner och vård får kosta mer. Det visar två nya svenska studier.

Foto: INA AGENCY
- Av 100 människor som skulle behöva hjälp är det 30 som söker. Av dem får ungefär 10 rätt diagnos och behandling. Det här är en tickande bomb, säger chefsöverläkaren Lars Häggström vid psykiatriska kliniken i Halmstad.

Depression har blivit en av våra vanligaste folksjukdomar. Från 1992 till 1997 klättrade sjukdomen från sjuttonde till andra plats på listan över de vanligaste diagnoserna.

"Lyckopillret" Cipramil ligger på andra plats på Apotekets försäljningslista.

Bakom siffrorna i statistiken döljer sig ännu fler deprimerade svenskar.

- Av 100 människor som skulle behöva hjälp är det 30 som söker. Av dem får ungefär 10 rätt diagnos och behandling. Det här är en tickande bomb, säger chefsöverläkaren Lars Häggström vid psykiatriska kliniken i Halmstad.

Trots det stora mörkertalet hör depression redan idag till de sjukdomar som kostar mest. Mellan 1987 och 1997 ökade läkemedelskostnaden med 800 procent.

Men läkemedel, läkarbesök och sjukhusvistelser är inte det enda som kostar när en person drabbas av livströtthet.

Två svenska studier visar att andra saker står för en större del av samhällets totala kostnad: sjukskrivningar, förtidspensioner och självmord.

Studierna har något olika utgångspunkter, men slutsatserna är desamma: mer pengar till medicin och vård skulle leda till en lägre slutnota.
Utgifterna borde ses som investeringar i människors hälsa

Förenklat kan man säga att om vi mår bättre så kan vi jobba mer.

- Jag tycker att debatten om de höga läkemedelskostnaderna är snedvriden. Det talas bara om vad piller kostar, vad vården kostar. Utgifterna borde ses som investeringar i människors hälsa, säger Kristian Bolin vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med Lena Jacobson på läkemedelsföretaget Pfizer har han jämfört kostnader för depressioner åren 1991 och 1996. De kom fram till att sjukvård och läkemedel stod för mindre än en fjärdedel av den totala kostnaden.

Anna Norinder och Sara Nordling på Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund har jämfört åren 1987 och 1997. Resultatet visar att billigt inte alltid är bäst. Dyrare mediciner medför mindre biverkningar och att färre avbryter behandlingen.

- Men det innebär inte att man alltid ska sätta in de dyraste medicinerna från första läkarbesöket, påpekar Sara Nordling.

Socialdepartementet kan inte svara på hur mycket som ska satsas på depressioner de närmsta åren. Klart är att psykiatrin är ett av tre områden som ska prioriteras 2001-2004 när landsting och kommuner får dela på nio extra miljarder.

FAKTA/ Så många drabbas

Lena Bergman-Esk

ARTIKELN HANDLAR OM