Livet är hårt – både för omsorgsmamman och hockeykillen

RELATIONER
KRÖNIKÖR: Hans Chrunak, 51, är simlandslagets avgående förbundskapten

Livet ter sig svårt för många av våra medmänniskor. Jag tänker inte bara på alla dom som lider av krig, svält eller naturkatastrofer, utan på dom som finns mitt ibland oss ”vanliga” människor.

Jag pratade med en ung frånskild mamma. Givetvis arbetade hon i omsorgen och var med andra ord extremt lågavlönad. Det skall vara billig arbetskraft som tar hand om våra barn och sjuka. Hon fick varje månad att gå ihop, men då fanns det inte utrymme för något annat än ”bröd och vatten”, tråd och nål.

Jag läste om en annan trist situation. En ung kille som satt i ett byggvaruhus i sina slitna jeans och hade det tungt. Han beskrev sin vardag, med jobbiga bussresor, problem med att hitta lägenhet, ingen hade hjälpt honom. Han fick själv fixa frukost. Livet i byggvaruhuset var extra jobbigt därför att det kom väldigt lite folk. Han levde på en bakgård. Ishockeyns bakgård. Det kom lite folk till byggvaruhuset, för att få hans autograf. Dom jobbiga bussresorna, gällde bara vid bortamatch. Problemet med lägenheten var kanske inte så stort, mer än att han fick fixa den själv. Han tjänade drygt 2,6 miljoner om året.

Hockeykillen och omsorgsmamman, dom får båda göra sin egen frukost, men bara när hon hade råd. Hockeykillen och omsorgsmamman, dom får både åka buss, men bara när hon har råd. Hockeykillen och omsorgsmamman, dom går båda i slitna jeans. Han, för att det är coolt. Hon, för att det är det hon äger.

Den kommersialiserade idrotten breder allt mer ut sin hånfulla skugga över vanligt folk.

Den statsstyrda omsorgen fortsätter att håna folk.

En dag kommer kanske omsorgsmamman att ha hand om hockeykillens barn. I samband med en ”lämning” eller ”hämtning”, kan dom ju då prata om sina gemensamma problem.