Tuttar till salu

Pumpa, pusha, puta. Större bröst löser allt – i reklamen.

RELATIONER

Svenska klädkedjor börjar sälja luftbehåar. Annonser om kirurgisk bröstförstoring breder ut sig. Ständigt kommer nya metoder för att få fylligare behag.

Brösthysterin är ett faktum.

Men – de flesta svenska kvinnor gillar sina bröst som de är.

Foto: Bilden är ett kollage.
Förändra, förbättra. Och framförallt – var aldrig nöjd. Reklamen pumpar på om metoder som förstorar brösten, eller säger sig förstora dem: skönhetsoperationer, stimulerande krämer, piller, gelékuddar i behån etcetera.

Olika slags implantat, piller som sägs förstora och nu senast – en behå som man kan pumpa luft i med tillhörande liten pump, för att få den kupstorlek som önskas. Uppfinningsrikedomen när det gäller att förstora och lyfta upp de kvinnliga behagen vet inga gränser.

Plastikkirurger annonserar om bröstförstoringar som om det gällde att kränga en mascara – du blir snyggare, så varför inte?

I Sverige lanserar kirurgkliniker ”nyårspriser” på bröstförstoring. I amerikanska magasin har

reklamen för större bröst med plastikkirurgins hjälp börjat

breda ut sig över helsidor.

”Nu för tiden kan du förändra din image på fler sätt än någonsin”, predikar ett företag. Ett annat berättar om stackars, stackars Amy, som

tidigare haft små bröst: ”Livet har aldrig varit bättre för 24-åriga webbdesignern Amy Coleman. Hon bestämde sig nyligen för att tiden var inne för bröstförstoring.”

Rejäla bomber = bättre liv. Eller?

Ett par undersökningar visar att

svenska kvinnor inte alls är så intresserade av att bli bystigare:

Bara 12 procent listar brösten som det de är mest missnöjda med på sin kropp, enligt en läsarundersökning i senaste numret av Amelia.

Av de 56 procent som över huvud taget kan tänka sig att göra en skönhetsoperation ville endast 12 procent förstora brösten, enligt samma undersökning.

53 procent är mycket eller ganska nöjda med sina bröst, enligt en studie som gjorts vid Uppsala universitet.

Bland de kvinnor som var ganska eller mycket nöjda med brösten varierade siffran mellan 47 och 60 procent i olika åldrar. De yngre var något mer missnöjda.

– Jag tror att

de unga påverkas mer av reklamens ideal. För de li-

te äldre kvinnorna fungerar inte de bilderna som

referenser eftersom modellerna är så unga, säger sociologen Peter Öberg, en av dem som gjorde undersökningen.

– Dessutom handlar det om

en mognadsprocess. Med åldern accepterar de flesta människor olika sidor av sig själva trots att de inte är perfekta.

Kan reklamen för olika metoder för att få större bröst

göra kvinnor mer missnöjda?

– Ja, jag tror att det kan underblåsa ett missnöje. Reklamen vill visa vem man kan bli bara man använder ”rätt” produkter. Dessutom finns ingen övre gräns för fitness – man kan alltid göra något mer med sin kropp. Den ses som något vi kan kontrollera och styra.

Vad är då svenska kvinnor missnöjda med?

Jo, både Uppsalastudien och Amelias undersökning visar samma sak: magen.

Cecilia Gustavsson