– I Gnosjö snackar vi fritt ur hjärtat

I går berättade två kvinnor, Karin och Lisa, om baksidorna med den berömda Gnosjöandan.”Är du hemma med sjukt barn blir du stämplad – här gäller bara jobba, jobba, jobba.” I dag ger företagarna sin syn på saken.

Foto: KAI REHN
Kritiska till kritiken. Företagarna förnekar att Gnosjöandans pris är att de anställda kommer i sista hand.
RELATIONER

GNOSJÖ. På Bernts konditori samlas företagarna och odlar Gnosjöandan – på bekostnad av de anställda.

Den bilden gav Lisa och Karin i går.

Aftonbladet har träffat några Gnosjöföretagare på just Bernts konditori.

Foto: KAI REHN
Företagarna Jan Hildingsson, Linda Fransson, Solweig Fransson, Inge Johansson och Bernt Östling samt Lisbeth Trollér från arbetsförmedlingen på Bernts konditori.

Det första industriföreningens ordförande, Inge Johansson, 57, säger är att han knappast minns när han besökte Bernts senast.

– Samma här, ekar Jan Hildingsson, 57, vd för Sweed Wheel.

Solweig Fransson, 50, vd och ägare till Gnosjö Automatsvarv, nickar och instämmer:

– Inte har man tid att sitta här och häcka. Men i dag passar det bra att titta in för jag skulle ändå köpa alla hjärtans-bakelser till personalfikat.

– Man blir alldeles tagen på sängen när det kommer kritik som känns nästan från månen, säger Linda Fransson, 26, dotter till Solweig och delägare i familjeföretaget.

Nej, ingen runt bordet förstår vad de båda anonyma kvinnorna menar med yxhugget mot Gnosjö-andan.

Inte heller Lisbeth Trollér från arbetsförmedlingen.

– Det är så mycket som verkar konstigt, till exempel att företagarna här skulle vara fientliga mot facket. Något sådant har jag absolut inte fått signaler om. Tvärtom verkar företagarna tycka att det är praktiskt och bra med en förhandlingspart.

Lönerna då – förekommer det typiska kvinnolöner i Gnosjö?

Alla tittar mot Lisbeth Trollér för att få en helt opartisk synpunkt.

– Nej, det har jag inte märkt. Och många kvinnor har faktiskt lämnat vårdyrken och gått till industrin för att få bättre arbetstider och högre lön.

Bernt Östling, 57, Östlings verktygs AB, tror att de två kritiska kvinnorna måste ha samlat på sig de negativa erfarenheterna hos något av de få större företagen i kommunen.

– De talar om att personalchefen burit sig illa åt – de flesta småföretag här har inte ens personalchef. Alla jobbar i produktionen.

Hur står det till med jämställdheten i Gnosjö – ni har få

kvinnliga företagsledare.

Solweig Fransson reser ragg.

– För all del, om man bara tittar på vd så är jag väl den enda, men i leden bakom finns det massor av kompetenta kvinnor. Massor. Bara hos oss är vi hälften kvinnor.

– Hos oss har vi 60 procent kvinnor, säger Jan Hildingsson.

Han påpekar också:

– Många företag ägs av hela familjen så på så vis finns ett både kvinnligt och manligt ledarskap.

Snytingen från Karin och Lisa att företagarna inte gillar om personalen har fritidsintressen, avfärdas direkt:

– Helt gripet ur luften, fnyser Solweig Fransson.

– En glad personal som trivs både på jobbet och privat vill väl alla företagare ha.

Finns någon sanning i Karins och Lisas uttalande? Är det faktiskt på det viset att i Gnosjö tål man inte kritik?

– Nej, jag tycker nog att vi har väldigt högt i tak här i bygden. Vi har inga vattentäta skott mellan företagsledning och personal, man snackar fritt ur hjärtat.

Lisbeth Trollér på arbetsförmedlingen tror att den extremt låga arbetslösheten (0,7 procent) kan vara en orsak:

– Här behövs alla händer och det kan kanske upplevas som stressande.

Ebba von Essen