Media väljer vilka flyktingar som får stanna

RELATIONER
Krönikör: Arne Höök, 44, är biträdande redaktör för Aftonbladet/Kvinna.

En tjej från Iran ringer redaktionen: hon har läst en artikel i Kvinna om svenska Lena som blivit lurad av en flykting. Flyktingen gifte sig med Lena, men när han fått sitt medborgarskap skiljde han sig och hämtade en ny, yngre fru från sitt hemland.

"Skriv om kvinnliga flyktingar som luras också" säger tjejen från Iran. "Jättemånga bluffar. De säger att de blir stenade eller avrättade om de åker hem. Det är inte sant."

Jag kan inte avgöra om hon har rätt eller fel. Däremot vet jag att vi i media blivit en maktfaktor när det gäller vilka flyktingar som får stanna eller ej. Polis, utlänningsnämnd, regering - alla berörda instanser påverkas förr eller senare av opinioner som byggs upp i tidningar, radio, tv. Vi i media väljer de fall som berör mest och faktakontrollen är ofta dålig.

Det finns någonting i grunden galet med detta. Media ska inte vara en alternativ utlänningsnämnd. För varje flykting som får sitt fall uppmärksammat står där hundratals andra - kanske med mer trängande skäl, men sämre uppbackning från pressen. Och de åker ut.

Det är till och med så grymt att den flykting som lämnar ut sitt ansikte har större chanser via pressen än den som av respekt för sin integritet vill vara anonym.

Jag tycker att vi i media ska fortsätta att uppmärksamma även enskilda flyktingärenden, så jag har ingen lösning på problemet ovan. Däremot kan jag ofta undra varför en av de mest dödliga omständigheter en människa kan leva under inte räknas som grund för flykting-status: fattigdom är inget skäl för asyl. Med gällande regler skulle det förmodligen vara svårt att neka Idi Amin asyl i Sverige - medan en till svälten trängd bonnläpp från Bangladesh inte skulle ha en chans.

Det är något i grunden galet med det också.