Byt kön, kvinnor - det är det männen egentligen vill

RELATIONER
Unni Drougge, 44, är journalist och författare.

Nu har det ältats till leda och förskingring om att vi lever i ett patriarkalt samhälle. Min åsikt är att det har blivit värre än så: Vi lever i ett misogynt samhälle (misogyn = en man som hatar kvinnor).

Kvinnan som vi en gång lärde känna henne är på väg att avskaffas. Först har vi politikerhonorna som beter sig som gubbar och ser ut därefter. Vill vi få oss till livs en riktig klassisk tant, då är det transorna som får stå till tjänst i sina tokroliga hattar och glittriga grannlåt.

Brösten sen. I implantatens designade tidevarv ska tuttsen peka mot skyn som erigerade penisar. Och silikoninlägg kan vem som helst skaffa sig; för ett sånt rutin-ingrepp behövs bara ett par bröstvårtor och en liten slant.

Hollywood och modeindustrin har numera helt avvant oss från naturligt slokande kvinnliga behag. De gör sig inte på bild.

Magar har blivit platta, höfter smala. Så kallade ridbyxlår skulpteras lätt bort med hjälp av fettsugarslangen. Förut kallades dessa former kvinnligt hull. Nu är de ett störande inslag. Eller utslag.

På arbetsmarknaden möts fertila kvinnor av en irriterad min: Man vet ju aldrig när de där nyckfulla varelserna kan få för sig att yngla. Deras lömska livmödrar ligger på konstant laddning.

De medialt högröstade föderskorna prisar frivilligt kejsarsnitt som det ultimata sättet att få babyn ur kroppen. Vad ska vi med födslokanalen till, denna kusliga kvinnliga helvetestunnel där allt kan gå galet?

Egentligen kan man ju förundras över att barn överhuvudtaget blir gjorda eftersom den inflytelserika porrindustrins talrika lärjungar tycks favorisera den trånga bakvägen. Vem vill riskera att torska ståndet i en slapp slida?

Så medan vi ligger där slimmade och gymmade med stelopererade rattar och blir påbangade i slutmuskeln kanske vi på allvar borde överväga ett radikalt könsbyte. Killarna har ju redan visat vad de föredrar.